Cypern i kris

Posted by Jonas | Posted in EU | Posted on 27-03-2013-05-2008

0

För er som har följt nyheterna är ni säker redan medvetna om krisen i Cypern och alla turer kring den. Om inte så handlar det om att landets banker har stora finansiella problem och för att lösa den finansiella bankkrisen har EU och IMF beviljat ett nödlån på 10 miljarder euro, men till hårda krav.

Lånet från IMF och EU kommer inte helt utan krav. Till en början skulle en engångsskatt på alla insatta medel hos de cypriotiska bankerna att införas. Men efter stora protester i Cypern röstade landets parlament ned förslaget och nya förhandlingar med eurogruppen inleddes.

Nu har Cypern och eurogruppen enats om en lösning vilket innebär att Laiki Bank, en av landets största banker, kommer att läggas ned och att alla konton under 100 000 euro förs över till landets största bank Bank of Cyprus. De övriga kontona i Laiki Bank ska flyttas till en temporär bank som sedan ska avvecklas med tiden. Även i Bank of Cyprus kommer konton över 100 000 euro att frysas tillsvidare.

Om Cypern inte hade beviljats ett nödlån hade landet sannolikt gått i konkurs, vilket hade skadat euron och EU. Hur utvecklingen kommer att fortlöpa nu är osäkert och under onsdagen så tappade euron i värde mot den svenska kronan.Just kostar en euro cirka 8,32 svenska kronor.

Valpskatten kan bli verklighet inom EU

Posted by Jonas | Posted in skatt | Posted on 23-01-2012-05-2008

0

Valpskatten, skatt på transaktioner, är en kontroversiell skatt som kan bli verklighet för hela EU, men tidigast 2014. Dock finns det ett starkt motstånd inom unionen mot denna skatteform.

Den så kallade valpskatten, som Sverige avskaffade år 1990 är återigen på agendan, men inte bara för Sverige utan för hela EU. Valpskatten var förr i tiden en transaktionskatt som infördes i Sverige på 80-talet. Men redan 1990 avskaffades skatten på grund av att de flesta istället började handla i utlandet.

Ett scenario som kan upprepa sig om EU inför valpskatten för hela Europa. Och Anders Borg tror att valpskatten kan bli verkningslös om detta inte sker på ett globalt plan och inte bara för EU. Och därmed är det svårt att se att en effektiv valpskatt kan bli verklighet.

En transaktionsskatt, eller omsättningskatt som man också kan kalla det, är en skatt som tillfaller för all handel med värdepapper som aktier eller fonder. Anledningen till att man vill införa skatten är för att få in mer kapital inom EU så att man kan säkra de finansiella systemen.

Det kommer dock bli oerhört svårt att införa en valp inom EU eftersom alla 27 medlemsländer måste rösta igenom förslaget. Och i Storbritannien finns det ett starkt motstånd för att införa någon sådan typ av skatt.

Tanken är att valpskatten ska införas tidigast 2014, men vägen dit är både lång och snårig och det mesta talar i nuläget för att det inte kommer att införas någon sådan skatt.

Tak för bankbonusar införs

Posted by Anders | Posted in Åsikter, Ekonominyheter | Posted on 07-07-2010-05-2008

0

Det kan tyckas som en oväsentlig nyhet för privatekonomiskt intresserade men jag hävdar det motsatta. Att EU idag röstade igenom att banker i Europa skall införa tak för de bonusar som delas ut till ledningen är i högsta grad viktigt för privatpersoner. Det är just privatpersoner som fått förtroendet skadat när det gäller bankernas chefer som gått hem med fina kuvert från jobbet medan kunderna riskerar att bli av med sina sparpengar för att banken inte kan sköta sina uppgifter. Att bankerna nu tvingas inneha så pass mycket kapital att de skall klara de värsta kriserna som kan uppstå gör att bonusarna också minskar och att det troligtvis kan återskapa förtroendet hos kunderna.

Personligen är jag inte emot bonussystem i privata företag. Jag tycker det är ett bra incitament för att skapa en morot till ledningen att göra ett bra jobb. Gör de också ett bra jobb skall de ha betalt för mödan. Många väljer bara att se VD:n eller annan chef som en person med chefsställning och som har mycket betalt. Ofta jämförs de med arbetare och tjänstemän när diskussionen om lön och bonus dyker upp. På ett sätt rätt, på ett annat helt fel.

Att ha ansvar för flera tusen personer i ett större företag samt också ytterligare tiotusentals i nedåtgående led med familjer och släktingar som är beroende av personer som arbetar i företaget anser jag det fullt befogat att ha bonusar och höga löner. Klart att de som ansvarar för så många andra också skall ha mer betalt. De faller också tyngst när det väl smäller. Många väljer att se förbi den delen och menar på att man är lika utsatt som tjänsteman vid exempelvis ett varsel om företaget går dåligt. Jag håller inte med. Det finns många skyddsnät även för anställda och i facket medan varsel är den sista väg som en ledning vill gå. Att vissa anställda måste ”offras” för att 2000 andra är skall kunna ha jobbet kvar i ett företag som förhoppningsvis tar sig tillbaka på rätt köl igen borde väl vara hur logiskt som helst. Att personer som sedan blir varslade blir arga och besvikna har jag full förståelse för och köper rakt av. Men man måste också se bortom sig själv och ställa sig frågan varför företaget faktiskt varslar.

Tillbaka till ämnet. Bankbonusarna är en annan sak. I en bank så kan ledningen hetsas att ta större risker när det gäller att nå bättre resultat och därmed också få mer bonus. Det är fel eftersom det är vanliga människors privata besparingar man spelar med. Det kan få oerhörda konsekvenser i förlängningen. Se bara på Swedbank och satsningen i Baltikum. När bonusreglerna börjar gälla i januari 2011 så kommer det bli en stor skillnad i sådana satsningar. En chefsbefattning skall inte hetsas att ta större risker för att tjäna mer pengar.Jag själv väljer att spara pengar i Länsförsäkringar där lokala kontor runt om i landet bestämmer över sina egna pengar. Här sitter inte huvudkontoren med sina finanshajar som knappt är torra bakom öronen och spelar bort lokala kunder från landets pengar.

Bra EU.

Euron – Inte speciellt populär

Posted by Anders | Posted in Ekonom, EU, SCB | Posted on 15-06-2010-05-2008

0

När Sverige fick säga sitt valde majoriteten att inte släppa in den gemensamma europeiska valutan Euro innanför gränserna. Det har nu gått ett par år sedan omröstningen hölls och frågan är hur svenskar ställer sig till Euron idag? Faktum är att valutan är ännu mer impopulär än vad den var då röstningen avgjordes.

Statistiska centralbyrån har genomfört en undersökning hur svenskar ställer sig till den gemensamma valutan idag. Ungefär 28 procent skulle idag rösta JA medan nästan 60 procent skulle rösta NEJ. 12 procent är fortfarande osäkra hur de ställer sig. Det här är rekord vad det gäller antalet NEJ-sägare där stödet aldrig varit större. Jämför man med senaste undersökningen så var antalet NEJ-sägare ungefär 42 procent medan 44 procent var positiva.
Rent generellt när det gäller EU som organisation är fortfarande stödet hyfsat starkt. JA-sägarna där ligger ungefär på 56 procent. Cirka 20 procent är negativt inställda till medlemskapet. En liten ökning mot tidigare mätningar.
Fördelar vi ut åsikterna på kön så är andelen kvinnor som är emot Euron 61,9 procent jämfört med tidigare 45 procent. En kraftig ökning. Männen har också ökat. Från 38 procent i november till 58 procent i maj.
Det tåls också att informera om att inget parti idag har fler JA-sägare än NEJ-sägare när det gäller Euron. Minsta skillnaden finns i Folkpartiet medan den största skillnaden ligger hos Vänsterpartiet där hela 74 procent är emot ett Euroinförande.


Fler svenskar vill ha Euro

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter | Posted on 15-12-2009-05-2008

0

Sverige röstade 2003 nej till ett införande av den europeiska valutan Euro. Sen dess har intresset varit svalt både gällande åsikter och debatter. Nu kommer det emellertid nya uppgifter från Statistiska Centralbyrån om att just nu är det fler svenskar som är positiva till ett införande än de som är negativa. Det här har inte hänt sedan 2002 då JA-sägarnas stöd var större.

Även om undersökningen inte är statistiskt säkerställd så finns det tydliga siffror som pekar på allt fler positiva röster. De som är allra mest positiva är männen. Cirka 50 procent av de tillfrågade männen är positiva medan 38 procent anses negativa. När det gäller kvinnor är det knappa 46 procent som är negativa till euron medan dryga 37 procent är för.

Om man ser på det historiska är det vanligt att känslan för euron stärks i tider då kronan anses svag vilket är fallet just nu. Dock har det aldrig varit så starka röster som höjts som det är för tillfället. Att det var sju år sedan senast talar ändå för att vindarna kanske blåser något annorlunda under 2009. SCB har tittat på vilka politiska partier som har ökade andelar JA-sägare och där återfinns partier som Miljöpartier, Folkpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartier. Flera av de tunga nej-sympatisörerna med andra ord.

Att det emellertid skulle bli aktuellt med en ny folkomröstning är svårt att tänka sig. Frågan har inte varit uppe på tapeten på länge och det krävs ett betydligt större antal JA-röster för att frågan skall bli aktuell igen. Dock är det inte omöjligt att det kommer upp till diskussion just om en sådan sak sker eftersom Euron har ett starkt stöd i Riksdagen.

Dyrare bolån med hårdare regler

Posted by Anders | Posted in bolån, Ekonominyheter | Posted on 11-11-2009-05-2008

0

Det handlar just nu mycket om bolån. Det är emellertid inte så konstigt eftersom många ekonomiska beslut som tas görs på lång sikt och det är ofta bolånen som är de krediter som anses drabbas av de här besluten. Just nu har varningsflaggor höjts för att boräntorna kommer höjas rejält framöver, inte bara för att inflationen återvänder som vi skrev om här. Nu varnar man också att nya regler från EU kommer göra att kostnaderna kommer stiga, speciellt för de rörliga boräntorna.

Finansinspektionen har inlett ett arbete om att stabilisera upp ekonomin för att undvika framtida kriser i landet. Det här kommer göras genom att hårdare regler skall instiftas som skall reglera bankernas likviditet. Det kan tolkas som att reglerna som skapas kommer innebära att det sätts gränser för hur kortsiktig bankens upplåning kommer vara i förhållande till utlåningen. Dessutom kan bankerna tvingas till att offentliggöra sin likviditet vilket skulle innebära en stor förenkling för kunder att jämföra bankerna sinsemellan. Något som kommer stabilisera ekonomin men också öka kostnaderna på krediter på lång sikt, det vill säga bolån i ett privatekonomiskt perspektiv.