Amorteringskravets vara eller icke vara

Posted by Jonas | Posted in bolån | Posted on 21-05-2015-05-2008

0

Vi skrev tidigare att ett amorteringskrav var på tapeten och skulle införas senare i år men i slutet av april så meddelade Finansinspektionen att man saknade mandat för att inför kravet och att det inte kommer bli av.

Den 1 augusti i år var det tänkt att amorteringskravet på bolån skulle börja att gälla, men så blir det inte. I slutet av förra månaden så meddelade Finansinspektionen att de rättsliga grunderna för att inför kravet inte var solklara och därmed så la myndigheten det hela på is tillsvidare.

Finansinspektionen behövde inte vänta länge för nu har regeringen och Alliansen kommit överens om att ett amorteringskrav är nödvändigt och att lagen bör ändras så att Finansinspektionen får mandat att inför kravet. Mer än så är inte klart i dagsläget och vi får invänta mer information framöver om när lagen ska ändras och amorteringskravet kan införas. Men vi kan nog inte vänta oss ett amorteringskrav förens tidigast nästa år.

Det nya amorteringskravet

Posted by Jonas | Posted in bolån | Posted on 24-11-2014-05-2008

0

Tidigare i november blev det klart att ett nytt amorteringskrav ska införas. Det nya kravet innebär att alla nya bolån ska amorteras ned till minst 50 procents belåningsgrad.

Det har varit mycket prat och skriverier om att hårdare tag krävs för att få ned hushållens skulder. Efter att Riksbanken var tvungna sänka reporäntan till 0 procent, motvilligt och som indirekt gynnar utlåning, så krävdes nya tag för att minska svenskarna lån. I mitten av november stod det också klart att Finansinspektionen, FI, nu inför ett nytt hårdare amorteringskrav.

Detta gäller för amorteringskravet

Det nya amorteringskravet innebär att nytecknade bolån måste amorteras ned till 50 procents belåningsgra ochi två steg. I det första steget så ska minst 2 procent per år amorteras ned till 70 procent och i det andra steget ska lånet amorteras ned från 70 till 50 procent med 1 procent per år.

Amorteringskraven kommer endast att gälla nytecknade bolån och inte påverka de lånen som tecknades innan amorteringskravet infördes.

Kravet kan ge negativa effekter

Att ett amorteringskrav är inte bara positivt. Att kravet endast gäller för nytecknade lån får negativa effekter på bostadsmarknaden då de som idag står utanför bostadsmarknaden får svårare att ta sig in, exempelvis unga, men också att de som idag sitter på ett lån inte gärna vill teckna ett nytt och därmed drar sig för att flytta från sitt nuvarande boende, vilket innebär en bostadsmarknade med mindre rörlighet .

Så påverkar de nya kraven amorteringsbeloppen*

Lånets storlek  Tidigare belopp  Nytt belopp 
1 miljon 1200 1700
2,5 miljoner 4200 2900
5 miljoner 5900 8300

*Givet att hushållen tidigare amorterat enligt Bankföreningens tidigare rekommendation.

Källa: Finansinspektionen

Fundior förlorar tillståndet som försäkringsförmedlare

Posted by Jonas | Posted in Spara, Sparkonto | Posted on 11-12-2012-05-2008

0

Fundior är för många ett välkänt företag som bedrivit en inlåningsverksamhet där man har erbjudit marknadens högsta ränta. I november las dock denna verksamhet ned och nu under måndagen så meddelade även Finansinspektionen att företagets tillstånd som försäkringsförmedlare dras tillbaka.

Finansinspektionen, FI, menar att Fundior har brutit mot reglerna med vilseledande information men även bristfällig information om sina försäkringsprodukter. FI menar att det inte är helt säkert att dessa produkter kommer att motsvara förväntningarna och det man har lovat kunden.

Dessutom så anmärker FI på Fundiors sätt att bedriva sin inlåningsverksamhet och man misstänker att företaget har använt sin andra verksamhet som försäkringsförmedlare för att låna ut mer än 50 000 kronor, vilket är det maxbelopp som ett företag som inte omfattas av den statliga insättningsgarantin får låna ut.

Tidigare har Fundior lovat att alla kunder, cirka 1900 stycken, som hade pengar i ett sparkonto hos företag kommer att få ut sina pengar senast den 26:e november 2013. Detta beroende på hur lång tid det är kvar på ditt bundna sparkonto.

Lär dig mer om Bolånetaket

Posted by Anders | Posted in bolån | Posted on 17-11-2010-05-2008

0

Idag fick jag ett tips om att det äntligen kommit upp en bra artikel om bolånetaket som det varit så mycket snack om den senaste tiden. Den 1 oktober 2010 infördes det som kom att kallas för bolånetaket. Det är ett sätt att hindra utlåningen av pengar till bostäder att fullständigt spåra ut nu när räntorna varit så låga. Med bolånetaket kan du som låntagare inte låna mer än 85 % av bostadens värde. Resterande 15 % måste finansieras med kontantinsats alternativt ett blancolån som har bra mycket högre ränta.

Läs artikeln om Bolånetaket

Banker tjänar stora pengar tack vare bolånen

Posted by Anders | Posted in bolån, Ekonominyheter, prisundersökning | Posted on 22-10-2010-05-2008

0

Sitter faktiskt och blir uppriktigt förbannad när den ena efter den andra rapporten om högre vinster för bankerna ramlar in. Flera banker har i de tre första kvartalen gått med vinst på ett nästan skrämmande sätt. Igår kom bomben att Swedbank gick över en miljard mer i vinst än vad de själva hade räknat med. Då är någonting allvarligt fel på marknaden.

Har läst både på Alltomspara.se och i Metros pappersupplaga om Finansinspektionens kontroll och granskning av bankernas marginaler på sina boräntor. På de senaste två åren har marginalen fördubblats, från 0,6 procents pålägg till 1,2 procents pålägg. Det är i mina ögon sett skrämmande. Marginalen i det här sammanhanget är alltså vilket procentuellt påslag som bankerna lägger till sina utlåningar mot kund från det som de betalar för att låna pengar från andra banker. Enligt Finansinspektionen så görs kontroller och man bevakar ständigt bankerna så att de inte missköter sig men att det är svårt eftersom det inte finns någon uttalad ”normal-nivå” om vad som är ett rimligt påslag.

Är det något som borde göras är det väl i så fall att sätta en rimlig nivå som bankerna skall rätta sig efter. Även om det är privata företag som vill tjäna pengar måste det finnas någon vett och etikett, även för dessa aktörer. Staten har dessutom ägande i flera av aktörerna och att samhället fungerar borde vara högsta prioritet. När en bank tjänar mer än en miljard mer på nio månader än de själva räknat med är någonting allvarligt fel. Behöver räntorna verkligen justeras allt eftersom med de siffror som den görs nu? Torde det inte finnas ett intresse att försöka vinna kunder genom att INTE höja räntorna och följa övriga aktörer på marknaden?

Personligen tycker jag bolånen mer och mer börjar lika de kartell-misstankar som länge funnits i bensinbranschen. Det måste vara ett utmärkt läge för banker som vill sticka ut att försöka arbeta med att locka kunder genom att erbjuda lägre räntor. Särskilt nu när bolånetaket har införts.

Trevlig helg.

Norsk bank räddar HQ Bank?

Posted by Anders | Posted in DnB NOR, Ekonominyheter, HQ Bank | Posted on 01-09-2010-05-2008

0

Det har rapporterats flitigt i pressen de senaste dagarna om att HQ Bank skall tvångslikvideras på beslut av finansinspektionen. Det här är givetvis en mardröm för både kunder, styrelse och aktieägare som riskerar att förlora stora summor pengar. Särskilt eftersom många av Sveriges rikare människor valt att placera pengarna i banken och att insättningsgarantin inte täcker mer än 500 000 kronor.

Nu kommer det nya rön om att den norska storbanken DnB NOR är intresserade av att köpa upp HQ Bank. Ett köp som skulle ge DnB NOR en mycket starkare position på den svenska marknaden och bankväsendet. Givetvis väljer banken själva att inte kommentera några av dessa uppgifterna men flera källor menar på att det DnB har visat intresse. Även HQ Bank själva har valt att inte kommentera uppgifterna.

Den av Finansinspektionen utsedde likvidatorn heter Björn Riese och han uppgav i morse att en affär var nära att gå igenom och att det mest handlade om administrativa lösningar. Det tyder på att något är i görningen och att källorna kan komma att ha rätt när det gäller DnB´s inblandning i affären. DnB-koncernen har idag 600 anställda i Sverige och erbjuder bankverksamhet samt försäkringar på den svenska marknaden. En intressant koalition om den går igenom.

Priser på bostadrätter sjunker

Posted by Anders | Posted in bolån, Ekonominyheter, prisundersökning | Posted on 14-07-2010-05-2008

0

Vi har flera gånger tidigare rapporterat om de undersökningar som görs av Mäklarstatistik varje månad gällande bostadsprisernas ned- och uppgångar, månad för månad. Idag har siffrorna för juni dykt upp och vi kan gladeligen rapportera om att siffrorna faktiskt ser bra ut, i vilket fall om man är intresserad av bostadsrätt.

Priserna för bostadsrätter har under juni månad i genomsnitt gått ner med 3 procent. Om man exempelvis ser till endast Storgöteborg så är samma siffror hela 6 procent, en kraftig minskning i sammanhanget. Stormalmö visar också minskade siffror medan Storstockholm visar på en procentenhet uppåt. Villorna däremot har gått upp med en procentenhet sett över riket.I Malmö och Stockholm gick villapriserna ner medan i Göteborg stå kvar på samma nivå som tidigare.

Snittpriser bostadsrätter;

Stockholm: 53 907 kr / kvm
Göteborg: 34 414 kr / kvm
Malmö: 21 673 kr / kvm
Hela riket: 20 487 kr / kvm

Snittpriser villor;

Stockholm: 3,9 miljoner
Göteborg: 2,8 miljoner
Malmö: 3,1 miljoner
Hela riket: 2,2 miljoner

Man räknar inte med några större förändringar under hösten även om Riksbanken har höjt sstyrräntan och att Finansinspektionens infört sitt nya lånetak. Det här är insatser som kommer få en påverkan om längre tid och inte redan i höst. Om man tittar på prisbilden under de senaste tre månaderna så ligger priserna fortfarande högre än tidigare så det är för nära att uttala sig om vi har en trend eller inte. Det är ju alltid positivt om priserna går ner, i alla fall om man är köpare.

Finansinspektionen spikar bolånetaket

Posted by Anders | Posted in bolån, Ekonominyheter, Riksgälden | Posted on 09-07-2010-05-2008

0

Idag kom ett pressmeddelande från Finansinspektionen att reglerna om det nya förslaget på bolånetak införs från och med 1 oktober i år. Som tidigare diskuterats är det för ”...att öka konsumentskyddet och stävja en osund utveckling på kreditmarknaden”. Det är väl inte med klang och jubelsång som förslaget går igenom eftersom flera olika större institutioner har uttalat sig negativt om förslaget och att det snarare kommer få en negativ påverkan på lånemarknaden än att den skulle hjälpa till. Till och med Riksbanken har tydligt markerat att man är osäker på vad Finansinspektionen vill uppnå. De menar snarare på att det är skuldsättningen som är problemet, inte pantsättningen. Detta från en artikel hos DN.se idag. Vad menar han då med det? Jo att det inte är belåningsgraden som skall vara i fokus utan storleken på lånet eftersom det är det som avgör vad det kommer kosta i slutändan. Enligt finansinspektionen själva handlar det om att ta bort möjligheten att konkurrera med belåningsgraden och därmed lura in människor som kanske inte borde ta just det lånet i något som de inte klarar av.

Det är uppenbart att lånen kommer att bli dyrare i och med ökade räntor från det att priserna också kommer gå upp. Det här riskerar därmed att slå bakåt för Finansinspektionen och syftet med själva införandet. Idén att undvika sådana effekter är att FI tror att försäkringsprodukter kommer tas fram för att skydda kunderna mot just sådana effekter.

Ytterligare kritik som riktats mot förslaget är att man menar på att unga inte kommer ha råd att köpa sig en bostad på grund av taket. Vi har tidigare skrivit om ett par räkneexempel som jämförde lånen innan taket och efter. Här ser man att effekterna troligtvis inte blir så stora men risken är att Finansinspektionens siffror i det exemplet skulle kunna vara glädjesiffror och att verkligheten får en helt annan utgång.

Det är som vanligt. Det finns alltid för och nackdelar och ingen vet riktigt vem som får rätt innan själva förslaget är implementerat. Högst intressant är det i vilket fall och efter 1 oktober får vi alltså svaret om hur marknaden reagerar. Fram tills dess studerar vi och lär oss mer om vad ett bolån är.

Bolånetaket kommer slå hårt mot unga

Posted by Anders | Posted in bolån, Ekonominyheter, privatlån | Posted on 06-05-2010-05-2008

2

Så kom ”äntligen” förslaget från Finansinspektionen hur vida lånetaket skall gälla eller inte. Förslaget från Finansinspektionen blev att ett bolånetak skall införas på 85 % av marknadsvärdet på fastigheten. Det innebär att man antingen måste finansiera de övriga 15 procenten själv med kontanta medel, eller via en annan lånetyp än bolån, de så kallade blancolånen. Många tror nu att det här kommer få stor effekt på om unga skall kunna ha råd att betala för en bostad eller inte.

Bolånetaket har kommit som en effekt av att stävja upp ekonomin ytterligare där inte för många lån skall tas utan att man är säker på att pengarna skall gå att få tillbaka. Under de senaste året har lånen ökat lavinartat just av den anledningen att räntan varit så låg. Myndigheter är oroliga om vad som skall hända nu när räntorna vänder uppåt igen. Skall de kalkyler som gjorts för alla som tagit lån verkligen hålla. Genom att införa ett lånetak kommer man undan de högsta riskerna med att allt för mycket överbelåning sker.

Flera oroliga röster har höjts om att det nu kommer bli alldeles för dyrt att bo i egen fastighet. Det kommer vara omöjligt för unga som inte redan har en fastighet eller som har föräldrar som kan gå in och hjälpa till med pengar eller som säkerhet vid blancolån. Finansinspektionen själva har lämnat två räkneexempel om vad effekten kommer bli med de nya taken. Det måste sägas att det faktiskt är ganska intressanta siffror.

Exempel 1:

En köpare som före införandet av bolånetak kan betala tio procent av marknadsvärdet som egen insats har en räntekostnad efter skatt på 3,54 procent före idag. Samma köpare måste efter regleringen låna fem procent genom blancolån i stället för topplån med säkerhet i bostaden. Det ökar räntekostnaden till 3,62 procent.

För en bostad med ett marknadsvärde på två miljoner kronor innebär detta en årlig kostnadsökning på 1 400 kronor efter skatteavdrag.

Exempel 2:

Om köparen inte har några pengar alls till egen insats utan måste finansiera 15 procent med blancolån i stället för topplån innebär detta att räntekostnaden stiger från 3,61 procent till 3,82 procent. För samma bostad som i exemplet ovan stiger de årliga räntekostnaderna med cirka 4 200 kronor efter skatteavdrag.

Intressanta siffror som inte är överdrivet blodiga. Frågan är om det är glädjesiffror?

Lånetak kan ge prisras på bostäder

Posted by Anders | Posted in bolån, Ekonominyheter, nordea, seb | Posted on 12-03-2010-05-2008

0

Igår var det stormöte mellan de större bankerna och källan till förslaget på lånetak, Finansinspektionen. Storbankerna tar nu upp striden mot det nya förslaget om att införa lånetak på bolån för att inte riskera att människor hamnar i ekonomisk kris. Thomas Högväg, som är SEB´s utlåningschef, säger till Metro att han tror att ett lånetak på 75 % av köpesumman skulle kunna få effekten att dagens bostäder går ner med 25 till 30 %. Även Nordea ser problem med införandet av lånetak eftersom att det kommer hindra unga människor att köpa hus. Att bidra med 25 % av summan från egen ficka kan röra sig om väldigt höga summor som många inte har tillgång till.

En ytterligare risk som bankerna ser det är att många som ändå kommer köpa hus, kommer istället att ta ett privatlån eller blancolån för att finansiera insatsen. Ett blancolån är ett lån utan säkerhet och något som inte alltid är de bästa lösningen eftersom kontrollerna är bra mycket lägre än vid exempelvis ett bolån. Införandet av lånetaket planeras att ta sin början den 1 juli och skall läggas någonstans i intervallet om 75 – 90 procent av marknadsvärdet. Det innebär att det inte finns något beslut om hur vida det kommer bli ett högt eller lågt lånetak. Finansinspektionen vill komma bort från att människor försätter sig i situationer där man lånat till hela summan och sen inte kan betala för sig.

Det normala kravet som banker eller institut har idag är att personer skall lägga minst 10 procent av köpesumman i handpenning och klara av räntor upp mot 7 – 8 procent. Med de marginalerna bör människor normalt sätt klara sig och det är alltså inte omöjligt att grundkraven som de flesta idag har också blir de krav som gäller från Finansinspektionens sida. Det återstår att se.

Läs mer om bolån på Allt om Spara.