Ekonomiskt.seDin guide till privatekonomi på Internet

Idag fick jag ett tips om att det äntligen kommit upp en bra artikel om bolånetaket som det varit så mycket snack om den senaste tiden. Den 1 oktober 2010 infördes det som kom att kallas för bolånetaket. Det är ett sätt att hindra utlåningen av pengar till bostäder att fullständigt spåra ut nu när räntorna varit så låga. Med bolånetaket kan du som låntagare inte låna mer än 85 % av bostadens värde. Resterande 15 % måste finansieras med kontantinsats alternativt ett blancolån som har bra mycket högre ränta.

Läs artikeln om Bolånetaket

Sitter faktiskt och blir uppriktigt förbannad när den ena efter den andra rapporten om högre vinster för bankerna ramlar in. Flera banker har i de tre första kvartalen gått med vinst på ett nästan skrämmande sätt. Igår kom bomben att Swedbank gick över en miljard mer i vinst än vad de själva hade räknat med. Då är någonting allvarligt fel på marknaden.

Har läst både på Alltomspara.se och i Metros pappersupplaga om Finansinspektionens kontroll och granskning av bankernas marginaler på sina boräntor. På de senaste två åren har marginalen fördubblats, från 0,6 procents pålägg till 1,2 procents pålägg. Det är i mina ögon sett skrämmande. Marginalen i det här sammanhanget är alltså vilket procentuellt påslag som bankerna lägger till sina utlåningar mot kund från det som de betalar för att låna pengar från andra banker. Enligt Finansinspektionen så görs kontroller och man bevakar ständigt bankerna så att de inte missköter sig men att det är svårt eftersom det inte finns någon uttalad ”normal-nivå” om vad som är ett rimligt påslag.

Är det något som borde göras är det väl i så fall att sätta en rimlig nivå som bankerna skall rätta sig efter. Även om det är privata företag som vill tjäna pengar måste det finnas någon vett och etikett, även för dessa aktörer. Staten har dessutom ägande i flera av aktörerna och att samhället fungerar borde vara högsta prioritet. När en bank tjänar mer än en miljard mer på nio månader än de själva räknat med är någonting allvarligt fel. Behöver räntorna verkligen justeras allt eftersom med de siffror som den görs nu? Torde det inte finnas ett intresse att försöka vinna kunder genom att INTE höja räntorna och följa övriga aktörer på marknaden?

Personligen tycker jag bolånen mer och mer börjar lika de kartell-misstankar som länge funnits i bensinbranschen. Det måste vara ett utmärkt läge för banker som vill sticka ut att försöka arbeta med att locka kunder genom att erbjuda lägre räntor. Särskilt nu när bolånetaket har införts.

Trevlig helg.

Det har rapporterats flitigt i pressen de senaste dagarna om att HQ Bank skall tvångslikvideras på beslut av finansinspektionen. Det här är givetvis en mardröm för både kunder, styrelse och aktieägare som riskerar att förlora stora summor pengar. Särskilt eftersom många av Sveriges rikare människor valt att placera pengarna i banken och att insättningsgarantin inte täcker mer än 500 000 kronor.

Nu kommer det nya rön om att den norska storbanken DnB NOR är intresserade av att köpa upp HQ Bank. Ett köp som skulle ge DnB NOR en mycket starkare position på den svenska marknaden och bankväsendet. Givetvis väljer banken själva att inte kommentera några av dessa uppgifterna men flera källor menar på att det DnB har visat intresse. Även HQ Bank själva har valt att inte kommentera uppgifterna.

Den av Finansinspektionen utsedde likvidatorn heter Björn Riese och han uppgav i morse att en affär var nära att gå igenom och att det mest handlade om administrativa lösningar. Det tyder på att något är i görningen och att källorna kan komma att ha rätt när det gäller DnB´s inblandning i affären. DnB-koncernen har idag 600 anställda i Sverige och erbjuder bankverksamhet samt försäkringar på den svenska marknaden. En intressant koalition om den går igenom.

Vi har flera gånger tidigare rapporterat om de undersökningar som görs av Mäklarstatistik varje månad gällande bostadsprisernas ned- och uppgångar, månad för månad. Idag har siffrorna för juni dykt upp och vi kan gladeligen rapportera om att siffrorna faktiskt ser bra ut, i vilket fall om man är intresserad av bostadsrätt.

Priserna för bostadsrätter har under juni månad i genomsnitt gått ner med 3 procent. Om man exempelvis ser till endast Storgöteborg så är samma siffror hela 6 procent, en kraftig minskning i sammanhanget. Stormalmö visar också minskade siffror medan Storstockholm visar på en procentenhet uppåt. Villorna däremot har gått upp med en procentenhet sett över riket.I Malmö och Stockholm gick villapriserna ner medan i Göteborg stå kvar på samma nivå som tidigare.

Snittpriser bostadsrätter;

Stockholm: 53 907 kr / kvm
Göteborg: 34 414 kr / kvm
Malmö: 21 673 kr / kvm
Hela riket: 20 487 kr / kvm

Snittpriser villor;

Stockholm: 3,9 miljoner
Göteborg: 2,8 miljoner
Malmö: 3,1 miljoner
Hela riket: 2,2 miljoner

Man räknar inte med några större förändringar under hösten även om Riksbanken har höjt sstyrräntan och att Finansinspektionens infört sitt nya lånetak. Det här är insatser som kommer få en påverkan om längre tid och inte redan i höst. Om man tittar på prisbilden under de senaste tre månaderna så ligger priserna fortfarande högre än tidigare så det är för nära att uttala sig om vi har en trend eller inte. Det är ju alltid positivt om priserna går ner, i alla fall om man är köpare.

Idag kom ett pressmeddelande från Finansinspektionen att reglerna om det nya förslaget på bolånetak införs från och med 1 oktober i år. Som tidigare diskuterats är det för ”...att öka konsumentskyddet och stävja en osund utveckling på kreditmarknaden”. Det är väl inte med klang och jubelsång som förslaget går igenom eftersom flera olika större institutioner har uttalat sig negativt om förslaget och att det snarare kommer få en negativ påverkan på lånemarknaden än att den skulle hjälpa till. Till och med Riksbanken har tydligt markerat att man är osäker på vad Finansinspektionen vill uppnå. De menar snarare på att det är skuldsättningen som är problemet, inte pantsättningen. Detta från en artikel hos DN.se idag. Vad menar han då med det? Jo att det inte är belåningsgraden som skall vara i fokus utan storleken på lånet eftersom det är det som avgör vad det kommer kosta i slutändan. Enligt finansinspektionen själva handlar det om att ta bort möjligheten att konkurrera med belåningsgraden och därmed lura in människor som kanske inte borde ta just det lånet i något som de inte klarar av.

Det är uppenbart att lånen kommer att bli dyrare i och med ökade räntor från det att priserna också kommer gå upp. Det här riskerar därmed att slå bakåt för Finansinspektionen och syftet med själva införandet. Idén att undvika sådana effekter är att FI tror att försäkringsprodukter kommer tas fram för att skydda kunderna mot just sådana effekter.

Ytterligare kritik som riktats mot förslaget är att man menar på att unga inte kommer ha råd att köpa sig en bostad på grund av taket. Vi har tidigare skrivit om ett par räkneexempel som jämförde lånen innan taket och efter. Här ser man att effekterna troligtvis inte blir så stora men risken är att Finansinspektionens siffror i det exemplet skulle kunna vara glädjesiffror och att verkligheten får en helt annan utgång.

Det är som vanligt. Det finns alltid för och nackdelar och ingen vet riktigt vem som får rätt innan själva förslaget är implementerat. Högst intressant är det i vilket fall och efter 1 oktober får vi alltså svaret om hur marknaden reagerar. Fram tills dess studerar vi och lär oss mer om vad ett bolån är.

Så kom ”äntligen” förslaget från Finansinspektionen hur vida lånetaket skall gälla eller inte. Förslaget från Finansinspektionen blev att ett bolånetak skall införas på 85 % av marknadsvärdet på fastigheten. Det innebär att man antingen måste finansiera de övriga 15 procenten själv med kontanta medel, eller via en annan lånetyp än bolån, de så kallade blancolånen. Många tror nu att det här kommer få stor effekt på om unga skall kunna ha råd att betala för en bostad eller inte.

Bolånetaket har kommit som en effekt av att stävja upp ekonomin ytterligare där inte för många lån skall tas utan att man är säker på att pengarna skall gå att få tillbaka. Under de senaste året har lånen ökat lavinartat just av den anledningen att räntan varit så låg. Myndigheter är oroliga om vad som skall hända nu när räntorna vänder uppåt igen. Skall de kalkyler som gjorts för alla som tagit lån verkligen hålla. Genom att införa ett lånetak kommer man undan de högsta riskerna med att allt för mycket överbelåning sker.

Flera oroliga röster har höjts om att det nu kommer bli alldeles för dyrt att bo i egen fastighet. Det kommer vara omöjligt för unga som inte redan har en fastighet eller som har föräldrar som kan gå in och hjälpa till med pengar eller som säkerhet vid blancolån. Finansinspektionen själva har lämnat två räkneexempel om vad effekten kommer bli med de nya taken. Det måste sägas att det faktiskt är ganska intressanta siffror.

Exempel 1:

En köpare som före införandet av bolånetak kan betala tio procent av marknadsvärdet som egen insats har en räntekostnad efter skatt på 3,54 procent före idag. Samma köpare måste efter regleringen låna fem procent genom blancolån i stället för topplån med säkerhet i bostaden. Det ökar räntekostnaden till 3,62 procent.

För en bostad med ett marknadsvärde på två miljoner kronor innebär detta en årlig kostnadsökning på 1 400 kronor efter skatteavdrag.

Exempel 2:

Om köparen inte har några pengar alls till egen insats utan måste finansiera 15 procent med blancolån i stället för topplån innebär detta att räntekostnaden stiger från 3,61 procent till 3,82 procent. För samma bostad som i exemplet ovan stiger de årliga räntekostnaderna med cirka 4 200 kronor efter skatteavdrag.

Intressanta siffror som inte är överdrivet blodiga. Frågan är om det är glädjesiffror?

Igår var det stormöte mellan de större bankerna och källan till förslaget på lånetak, Finansinspektionen. Storbankerna tar nu upp striden mot det nya förslaget om att införa lånetak på bolån för att inte riskera att människor hamnar i ekonomisk kris. Thomas Högväg, som är SEB´s utlåningschef, säger till Metro att han tror att ett lånetak på 75 % av köpesumman skulle kunna få effekten att dagens bostäder går ner med 25 till 30 %. Även Nordea ser problem med införandet av lånetak eftersom att det kommer hindra unga människor att köpa hus. Att bidra med 25 % av summan från egen ficka kan röra sig om väldigt höga summor som många inte har tillgång till.

En ytterligare risk som bankerna ser det är att många som ändå kommer köpa hus, kommer istället att ta ett privatlån eller blancolån för att finansiera insatsen. Ett blancolån är ett lån utan säkerhet och något som inte alltid är de bästa lösningen eftersom kontrollerna är bra mycket lägre än vid exempelvis ett bolån. Införandet av lånetaket planeras att ta sin början den 1 juli och skall läggas någonstans i intervallet om 75 – 90 procent av marknadsvärdet. Det innebär att det inte finns något beslut om hur vida det kommer bli ett högt eller lågt lånetak. Finansinspektionen vill komma bort från att människor försätter sig i situationer där man lånat till hela summan och sen inte kan betala för sig.

Det normala kravet som banker eller institut har idag är att personer skall lägga minst 10 procent av köpesumman i handpenning och klara av räntor upp mot 7 – 8 procent. Med de marginalerna bör människor normalt sätt klara sig och det är alltså inte omöjligt att grundkraven som de flesta idag har också blir de krav som gäller från Finansinspektionens sida. Det återstår att se.

Läs mer om bolån på Allt om Spara.

Finansinspektionen har precis släppt en rapport som gjorts bland landets låntagare när det kommer till bolån och efter att de här siffrorna presenterats vill man nu fundera över en lösning som går ut på att strama åt utlåningen från bankerna.

Slutsatsen i rapporten är dock positiv och det är att marknaden just nu rullar på bra samt att bankernas kalkyler för privatpersoner som vill ha bolån är stabila vilket innebär att de flesta klarar av en ganska ordentlig räntehöjning. Kreditförlusterna är överhängde om det är så att personer drabbas av inkomstbortfall i tider där priserna går kraftigt nedåt. Frågan som Finansinspektionen tillsammans med Riksbanken nu ställer sig är hur högt man skall våga gå i belåningsgrad. Det allmänna rådet från Finansinspektionen ligger mellan 75 – 90 procent av bostadens marknadsvärde. Man vill alltså undkomma de lån som är för hela bostadens värde.

I undersökningen som gjorts hade 12 procent av de cirka 7000 tillfrågade en belåningsgrad som översteg 90 procent. Ungefär en tredjedel av de tillfrågade hade en belåningsgrad på 80 procent och över. Historiskt höga siffror i sammanhanget.

Trots det inlägg vi skrev här om dagen vad gäller svenskars betalningsmöjligheter för framtida ränteökningar så visar rapporten att över 90 procent av de tillfrågade hushållen skulle klara en räntehöjning upp till 7,5 procent. En hyfsad siffra i sammanhanget.

Kunder som använder sig av Aspis Liv uppmanas nu att lämna bolaget så fort det går. De som har pågående ärenden kommer att få ut pengar men Finansinspektionen har lämnat över sitt granskningsärende till Ekobrottsmyndigheten. De pengar som finns i bolaget tros räcka maximalt under ett år till.

I Sverige har bolaget cirka 100 000 försäkringskunder. Ju fler av dem som blir sjuka och skall få ersättningar, desto fortare kommer bolagets kapital att försvinna. Risken blir alltså väldigt hög att om man väljer att stanna i bolaget och sedan skulle behöva nyttja sin försäkring, då är pengarna troligtvis slut.

Upprinnelsen till den här historien är att bolaget förde över alla tillgångar på 325 miljoner till ett konto i den Schweiziska banken Credit Suisse. Enligt överenskommelse skulle alla pengar återföras den 25 november. Igår kom beskedet att pengarna inte finns på Aspis Liv utan på ett konto som tillhör någon annan och inga pengar återfördes. Det här gör att det kan bli mycket svårt att få tillbaka pengarna på mycket lång tid vilket gör företaget mycket labilt. Kontot är nu fryst och Ekobrottsmyndigheten bekräftar att en anmälan inkommit. VD:n själv, Jan Paju vidhåller att han är oskyldig och att någon har förfalskat hans namnteckning.

Är du intresserad av att lära dig mer om försäkringar finns det mycket bra försäkringsinformation på Allt om försäkring.

Det handlar just nu mycket om bolån. Det är emellertid inte så konstigt eftersom många ekonomiska beslut som tas görs på lång sikt och det är ofta bolånen som är de krediter som anses drabbas av de här besluten. Just nu har varningsflaggor höjts för att boräntorna kommer höjas rejält framöver, inte bara för att inflationen återvänder som vi skrev om här. Nu varnar man också att nya regler från EU kommer göra att kostnaderna kommer stiga, speciellt för de rörliga boräntorna.

Finansinspektionen har inlett ett arbete om att stabilisera upp ekonomin för att undvika framtida kriser i landet. Det här kommer göras genom att hårdare regler skall instiftas som skall reglera bankernas likviditet. Det kan tolkas som att reglerna som skapas kommer innebära att det sätts gränser för hur kortsiktig bankens upplåning kommer vara i förhållande till utlåningen. Dessutom kan bankerna tvingas till att offentliggöra sin likviditet vilket skulle innebära en stor förenkling för kunder att jämföra bankerna sinsemellan. Något som kommer stabilisera ekonomin men också öka kostnaderna på krediter på lång sikt, det vill säga bolån i ett privatekonomiskt perspektiv.