Ekonomiskt.seDin guide till privatekonomi på Internet

Imorgon kommer Riksbanken att, återigen, ta ett beslut om man ska röra reporäntan eller inte. Just nu ligger räntan på 1,50 procent och tidigare under året har man flaggat för att räntan kommer att sänkas till ännu lägre nivåer än så. Men nya positiva siffror gör att en sänkning kanske inte är befogat just nu.

Stefan Ingves, som är Riksbankschef, menar att en sänkning just nu inte är aktuellt med tanke på positiva siffror från bland annat Konjunkturinstitutet. Men osäkerheten i omvärlden gör att beslutet blir svårt att fatta, men just nu talar mycket för att reporäntan kommer att ligga kvar på samma nivå som tidigare.

Oavsett hur det blir så är det på onsdagen det avgörs och om en sänkning blir verklighet hur kommer då bankerna att reagera denna gång, detsamma gäller för en utebliven förändring. Vi kommer i alla fall att följa utvecklingen av reporäntan och boräntan.

Bostadssajten Hemnet.se rapporterar just nu att det aldrig legat så mycket annonser för bostäder uppe som det gör just i detta nu.Hemnet inledde sina mätningar 2004 och nu har man alltså nått ett nytt högsta värde i mätningarna. Vill man köpa bostad kanske det är läge nu, innan antalet minskar och räntor ökar.

Sett till föregående års junimånad så ser vi att antalet villor till salu har ökat med hela 24 procent. 1/4 fler villor på marknaden är en ganska rejäl ökning, sett i antal villor. Bostadsrätterna hade inte en lika stor ökning men ligger ändå på 17 procent vilket också ger en stor effekt på siffran. Pratar man med företagen som förmedlar fastigheter och de som säljer dem så handlar det om bra väder samt förväntningar på en kommande räntehöjning som gör att man vill vänta med försäljningen.

Detta ständiga väder med andra ord…Är det inte tågtrafiken som blir drabbad så är det bostadsmarknaden.

SvD.se skriver idag om fenomenet och har intervjuat VD:n för svensk fastighetsförmedling som är en del av Swedbank. Peeter Pütsep menar på att det handlar om att det inte är lika enkelt att sälja sin bostad idag. Det gör att det också tar längre tid att få den såld och under tiden kommer det ut nya objekt. Något som gör att det samlas mer på hög.

Kontentan blir således att på grund av väder, ränteökningar och tiden det tar att sälja en bostad har vi just nu extremt mycket bostäder på Hemnet.se. För er som inte funderar så mycket om varför kan således nöja er med den sammanfattningen och gå in och börja söka bostad. Behöver ni ett lån kan ni svänga förbi Alltomspara och läsa på inför det kommande bankmötet.

Det är nog inte många i ekonomi-Sverige som har missat dagens huvudnyhet. Riksbanken beslutade efter sammanträdet att höja styrräntan från 0,25 procentenheter till 0,5 procentenheter. Höjningen kommer knappast som en chock då det flera gånger under året har pekat på att den första höjningen kommer just under sommaren. Frågan är nu bara om det kommer mer höjningar framöver.

Svensk ekonomi har sakta men säkert återhämtat sig, trots att det de senaste dagarna varit osäkerhet på börserna av just den anledningen att det kanske har återhämtat sig för fort. Sveriges penningpolitik måste nog dock sägas ha skötts utomordentligt av riksbanken då de största ekonomiska smällarna har uteblivit, i alla fall om man tittar på makronivå.

Om man skall tro det pressmeddelande som kommit från Riksbanken idag så kommer höjningarna att avlösa varandra den närmsta tiden, främst för att både svensk och internationell ekonomi sakta har kommit tillbaka på rätt köl. Höjningarna kommer motsvara en genomsnittlig reporänta på 0,5 procent under tredje kvartalet 2010, 0,9 procent under fjärde kvartalet i år, 2,1 procent under tredje kvartalet 2011, 3,1 procent tredje kvartalet 2012 och 3,8 procent tredje kvartalet 2013.

Två stycken ledamöter i gruppen som sammanträdde idag motsatte sig en räntehöjning. Det var vice riksbankschef Karolina Ekholm och Vice Riksbankschef Lars E O Svensson som var dessa två.

Att räntorna går uppåt framöver är alltså bara att kallt kalkylera med. Det kommer bli dyrare med lånen, helt enligt den plan som funnits hela tiden. Nu återstår bara att se om bankerna varit all för generösa att godkänna lån till människor som kanske inte skulle fått godkänt eftersom de inte klarar av att hantera de högra kostnaderna som kommer i takt med att räntan går upp.

Det är relativt enkelt att just nu glädjas åt ekonomin när det handlar om bolån. Tack vare, eller på grund av är kanske ett bättre ord, finanskrisen så har svenska hushåll haft väldigt mycket pengar över det senaste året. Det beror inte minst på de mycket förmånliga räntor som funnits för villa och bostadsrättsägare. Den här tiden börjar emellertid nå sitt slut och det är snart dags att börja leva med riktiga räntor igen.

E24.se har skrivit en intressant intervju med fyra olika kända privatekonomer på de stora svenska bankerna där dandra. e fått uttala sig om vad som är viktigt om man står inför ett val där man skall köpa hus och därmed dra på sig större lån som man kommer få leva med en stor del av livet. Du som låntagare skall ALLTID förhandla mer fler än en bank så att du kan ställa de erbjudanden som du får mot varandra. Många faller naturligt in i alternativet att använda sin vanliga bank där man ändå har allt annat men tanken är att det skall skjutas bra mycket bredare än så. Det är viktigt att gå till andra banker för att sedan lägga fram de alternativ man fått till sin egen bank och fråga vad de har att säga om att du skulle kunna tänka dig att byta.

Sen är det så att om du samlar alla dina bankärenden med sparande, pension och lån hos samma bank så får du ofta möjligheter till lägre räntor med mera. Så det är givetvis inte så att man absolut inte skall prata med sin befintliga bank utan snarare tvärtom. Det kan emellertid vara bra att komma med lite krav som du fått möjlighet till på andra banker och därmed ger dig en bättre förhandlingssituation. Tänk på att det skall vara värt mödan också. Ett par hundralappar i sammanhanget kostar mer än vad det smakar. Skall du byta och engagera dig skall det också ge större genomslag i ekonomin.

Tänk också på att det är väldigt lätt att bli för ivrig. Många gör misstaget att redan börjat förälska sig i huset man vill ha innan man går till banken. När budgivningen börjar så spelar det ingen roll. ”Ett par hundra tusen mer eller mindre spelar väl ingen roll” är en rätt vanlig kommentar och om sanningen skall fram så…Jo, det spelar en jäkla roll med räntor och annat.

Bestäm dig för ett tak och håll dig till det!

Det är Statens bostadkreditnämnd som kommer med tunga nyheterna att skuldsättningen och prissättningen som idag råder på marknaden är en stor risk för svensk ekonomi. Ökningen av belåningsgraden i landet under de första tre månaderna har ökat med åtta procent. En siffra som är bland de högsta ökningarna i världen. ”Vi har en pris- och skuldsättningsspiral på bostadsmarknaden. Sverige är ett av länderna i OECD med den största ökningen av bostadslån. Det finns ett samband mellan snabb skuldtillväxt och efterföljande djupa ekonomiska kriser” uttalar sig Bengt Hansson som är analytiker på BKN, till TT. Boprisras att vänta BKN har tidigare uttalat sig och står fortfarande fast vid att bopriserna kommer att rasa med 20 procent inom tre till fem år. Set till historien tog endast var femte svensk rörliga bolån för tio år sedan. Idag tar nästa alla de rörliga med tanke på de låga räntorna. Det är rörliga bolån som numera gäller för hela slanten. Den genomsnittliga skillnaden mellan fast och bunden ränta har inte varit mer än 1,5 procent sen slutet av 90-talet. Sverige ett krisland? BKN har också lämnat förslag på att det borde finnas betydligt längre bindningsperioder än vad som idag gäller. I vissa länder går det bra att binda sina räntor över en 30-årsperiod. BKN tror att Sverige kan få reäljt tufft framöver eftersom statistiken säger att i de länder som haft en snabbt växande skuldsättning under 2000-talet är också de länder som nu också haft den svagaste ekonomiska utvecklingen under krisen som varit.

Flera institut har idag annonserat räntehöjningar på flera av de olika bolånen som erbjuds. SBAB höjer sin tremånaders-ränta med 0,07 procent och den ettåriga räntan med 0,07 procent. Räntor som binds på mer än tre år sänks mellan 0,09 – 0,18 procentenheter medan den tvååriga räntan inte rörs överhuvudtaget.

SBAB har en del samarbetspartners som går via dem och därför gäller räntehöjningarna även dess parters. Däribland ingår ICA Banken, IKANO Bank och Bank 2.

En annan låneaktör som valt att höja sina räntor är Länsförsäkringar. Tremånadersräntan höjs med 0,09 procentenheter och tvåårsräntan låter man stå kvar på relativt låga 2,78 procent. Femårsräntan sänks med 0,05 procentenheter.

Slutligen väljer också Nordea att höja vissa av sina bolåneräntor. Tremånadersräntan går upp med 0,1 och tvåårig får även här stå kvar medan femårsräntan, till skillnad från övriga, också får stå kvar på befintliga nivån vid 4,30 procent.

Sara Bränström har publicerat en mycket bra artikel på SvD.se idag där man har listat de fem viktigaste frågorna om bolån just nu. Ett måste för varje människa som intresserar sig för sin privatekonomi. Frågorna och svaren följer nedan;

Vad innebär bolånetaket?
Det har länge talats om en begränsning för hur mycket lån som kan beviljas en köpare när han använder bostaden som säkerhet. Meningen är att begränsningen placeras i ett intervall där siffrorna 75 – 90 procent har varit på förslag. Resten av pengarna måste alltså placeras i huset som kontantinsättning. Tanken är att taket bolånetaket träder i kraft den förste juli 2010.

Varför bolånetak?
I grund och botten är det här en nationalekonomisk fråga där Riksbanken tagit ställning för att förhindra en framtida bostadsbubbla. Man ser ett problem med att allt fler lånar allt mer pengar och på sikt kan svensk ekonomi få en rejäl back-fire om man låter det gå alldeles för långt. Risken man ser är att om bubblan smäller riskerar husägare sälja sina hus med förlust och hamnar där med i en skuldfälla.

Hur påverkas bostadsmarknaden genom den här regleringen?
Här går givetvis de flesta åsikter isär. En del menar att införseln inte kommer få någon effekt alls om taket sätts till 90 procent eftersom bankerna själva har en begränsning kring den nivån idag. Sätts den däremot till 75 procent kommer det få stora konsekvenser. Andra menar att det kommer ske helt andra saker.

Är det läge att binda sin ränta?
Ständig fråga utan svar. Allt avgörs i varje individuellt fall. Trygghet mot högre kostnad. Billigare lån med högre risk? Varför inte blanda och binda en del av lånet?

Bör jag göra något inför de kommande räntehöjningarna?
Det finns flera sätt att genomföra insatser mot de kommande ränteökningarna. Den enklaste och mest vanliga torde vara att amortera av så mycket av lånen som är möjligt. Prognosen säger att styrräntan kommer ligga runt 4 procent under 2012. Därför är det alltid bra att leva och kalkylera med att räntan är ”normal”. Idag anses en normal ränta ligga någonstans kring fem procent.

Precis som vi kunde rapportera igår så blev dagens möte på Riksbanken ingen överraskning. Riksbanken låter räntan stå kvar på rekordlåga 0,25 procentenheter som varit på samma nivå sen juli 2009. Prognosen som lämnades för den bana som räntan förväntas ta framöver var något oväntad eftersom det tenderar att inte gå så pass fort att en höjning är att vänta i juni. Dock skall det sägas att det fortfarande mycket väl kan ske, om än något svagare än vad det var innan pressmeddelandet om räntebanan gick ut under förmiddagen. Vice riksbankschef Lars E.O Svensson reserverade sig från prognosen eftersom han själv tror på en låg ränta året ut.

En intressant aspekt som lyftes under mötet är det faktum av den svenska ekonomin har delats upp i två läger. Den finansiella krisen har påverkat den svenska exportindustrin bra mycket hårdare än någon annan sektor inom den svenska ekonomin. Det här gör att det blir en komplicerad situation att hantera med hjälp av penningpolitiken. De två olika ekonomiska lägren hade behövt hanteras på olika sätt, rent penningpolitiksmässigt. Men eftersom det bara finns en styrränta måste Riksbanken hitta ett mellanting som stödjer båda sektorerna. Något som inte är helt enkelt.

Återhämtningsprofilen för svensk ekonomi har ändrats något med en lite sämre återhämtning under 2010 medan 2011 väntas bli ett bra år ur svensk synvinkel. Detta har Riksbanken redan flaggat för tidigare.

Imorgon tisdag förväntas Riksbanken sammanträda för att bestämma hur vida styrräntan skall ligga kvar på samma låga nivå eller höjas. Alla rapporter tyder på att den kommer ligga kvar på samma låga nivå även efter mötet. Allt annat skulle vara en överraskning. Vad som däremot kan anses som en redan konstaterad överraskning är det faktum att Riksbankschefen Stefan Ingves inte kommer närvara. Han befinner sig i Madrid och kommer inte hem på grund av det rådande vulkanutbrottet.

Riksbanken själva ser emellertid inga problem att hålla mötet utan sin ordförande. Experterna tror dock att i och med frånvaron är det mer eller mindre omöjligt att vänta ett annat besked än det att räntan kommer kvarstå på samma nivå. Att inte chefen skulle finnas på plats för ett sådant beslut känns väldigt långt borta.

De senaste analyserna pekar på att räntan kommer höjas antingen vid kommande möte den 30 juni, alternativt den 1 september som är nästa mötestillfälle efter sommaren.

Läs mer om Riksbanken och Styrräntan på Allt om Spara.

Statistiska centralbyrån rapporterar idag siffror från januari och februari där det visat sig att konsumentpriser har höjts med 0,6 procent under perioden. Sett till årets inflationstakt på årsbasis innebär det en inflationstakt på cirka 1,2 procent. Den här siffran var inte riktigt väntad eftersom man trodde på lägre siffror. Detta är då ett tecken på räntehöjningar är att vänta eftersom det var den högsta inflationstakten sett till ett år bakåt i tiden.

Experterna påvisar att det här är det faktum som sker eftersom det inte varit några räntehöjningar på sista tiden. Samtidigt har el- och bensinpriser stigit rejält och det är alla faktorer som påverkar. Den underliggande inflationen, som är ett mått som ofta används av Riksbanken, ligger just nu på 2,7 procent, cirka 0,7 procent mer än vad det uttalade målet på 2,0 procent. Något som givetvis inte är helt bra.

Om det är rena grekiskan för trogna läsare så innebär det här i klartext att Riksbanken kan komma att försöka stimulera ekonomin snabbare än vad som tidigare sagts. Med andra ord kan räntan komma att stiga redan innan sommaren/början av hösten som tidigare uttalats. Den allmänna uppfattningen är dock fortfarande att det kommer dröja fram till hösten innan det sker räntehöjningar. Efter dessa rapporterna bör man emellertid tänka om lite och fundera en extra gång om det inte är dags att snart binda sina räntor.