Basbeloppen för 2013 har fastställts

Posted by Jonas | Posted in basbelopp, prisbasbelopp, SCB | Posted on 13-09-2012-05-2008

0

Basbeloppet som SCB räknade fram och offentliggjordes i juli tidigare i år har fastställts av Regeringen. Det innebär att de följer SCB:s rekommendationer och uträkningar.

Som brukligt är kommer basbeloppet att höjas från föregående år, något som också har skett år efter år med få undantag. Det innebär att prisbasbeloppet höjs med 500 kronor till 44 500 kronor, det förhöjda prisbasbeloppet höjs med 500 kronor till 56 600 kronor och inkomstbasbeloppet höjs med 1000 kronor.

Basbeloppen används för att räkna ut olika ersättningsnivåer inom välfärden.

Basbeloppen för 2013

Prisbasbelopp: 44 500 kr (44 000 kr)
Förhöjda prisbasbeloppet: 45 400 kr (44 900 kr)
Inkomstbasbelopp: 56 600 kr (55 600 kr)

Läs mer här om de olika basbeloppen och höjningarna på Regeringens webbplats.

Höjt prisbasbelopp för 2013

Posted by Jonas | Posted in prisbasbelopp, SCB | Posted on 13-07-2012-05-2008

0

SCB har nu beräknat vilket nivå som prisbasbeloppet för 2013 bör ligga på. Det blir en höjning med 500 kronor från dagens 44 000 till 44 500. Det innebär att vissa ersättningar som använder prisbasbeloppet som grund höjs något.

SCB skrev i ett pressmeddelande under gårdagen att enligt deras beräkningar så bör prisbasbeloppet höjas till 44 500 kronor. Det är en höjning med 500 kronor. Prisbasbeloppet ligger bland annat till grund för beräknandet av bland annat sjupenning, studiemedel, föräldrapenning, ITp med flera. Så en höjning av prisbasbeloppet är något som kommer är positivt för flera samhällsgrupper.

Dock ska påpekas att SCB använder förändringen av konsumentprisindex, inflationsmåttet, som grund för sitt beslut. Det innebär att man egentligen inte får mer pengar i plånboken med tanke på de rådande prisförändringarna.

Innan den nya nivån av prisbasbeloppet för 2013 kommer att gälla så måste regeringen besluta om de kommer att gå på SCB:s linja, vilket de nästan alltid gör.

Svårare att få full ersättning från a-kassan

Posted by Jonas | Posted in a-kassa, SCB | Posted on 17-02-2011-05-2008

0

Att bli arbetslös är för många en omvälvande händelse i livet, speciellt ekonomiskt. Att vara med i a-kassan är inte längre en garanti för att man kan försörja sig ekonomiskt och få personer får ut 80 procent av sin tidigare lön.

En rapport från a-kassornas samorganisation, SO, visar att endast 4 procent får ut 80 procent av sin tidigare lön från a-kassan. Dagens ersättnings från a-kassan ligger på 680 kronor per dag. Och enligt rapporten från SO är detta för lite, i alla fall om man jämför med löneutvecklingen de senaste åren. Om ersättning skulle följt och indexerats efter löneutvecklingen, skulle ersättningen legat på 885 kronor per dag.

Rapporten visar också att om inte ersättningen höjs kommer utvecklingen leda till att endast 3 procent får ut 80 procent, under 2011. Harald Petersson, ordförande för SO, menar att det är viktigt att taket för ersättningen höjs så att den är i linje med löneutvecklingen.

Av de som är arbetslösa idag får endast 35 procent a-kassa och den utvecklingen är på väg åt fel håll. Det kan delvis bero på den höga avgiften för att vara med i a-kassan. Det är problematiskt och oroande, eftersom de som inte får någon ersättning från a-kassan istället får socialbidrag. Då socialbidragen har ökat drastiskt den senaste tiden är det kommunerna som får betala. Vilket i slutändan betyder att det är skattebetalarna som får betala.

Priserna för snittvillan ökar

Posted by Anders | Posted in bolån, SCB, undersökningar | Posted on 19-08-2010-05-2008

0

Nya undersökningar har kommit angående priser på bostäder. Vi har tidigare rapporterat om att priserna når rekordnivåer och trenden visar klart och tydligt att priserna fortfarande går uppåt och det finns inga tendenser på att saker och ting skall avstanna. Trots alla varningar om ökade lån som leder till ökade skulder i takt med att räntorna stiger verkar inte hindra svenskar att låna mer pengar. Landets snittpris för en vanlig villa ligger på över två miljoner kronor och det är det högsta vi någonsin sett på den marknaden.

Medelpriset har ökat med 2 procent mellan den senaste tremånadersperioden och perioden innan dess och sett till årets förändring är ökningen hela sju procent. Gotland ökar snabbast med sju procent de senaste månaderna och totalt 11 procent på årsbasis. Dyrast är givetvis fortfarande Stockholmsvillorna där snittvillan idag ligger på 3,7 miljoner (!). Stormalmö och Storgöteborg ligger båda på ett snittpris på 2,9 miljoner.

Billigast är som vanligt de Norrländska villorna. I Västernorrland ligger snittpriset under miljonen.

Snittpriser på svenska villor i Länen;

Stockholm – 3,7 miljoner
Skåne – 2,3 miljoner
Västra Götaland – 2,1 miljoner
Västernorrland – 0,9 miljoner
Norrbotten – 1,0 miljoner

Källa: SCB

Euron – Inte speciellt populär

Posted by Anders | Posted in Ekonom, EU, SCB | Posted on 15-06-2010-05-2008

0

När Sverige fick säga sitt valde majoriteten att inte släppa in den gemensamma europeiska valutan Euro innanför gränserna. Det har nu gått ett par år sedan omröstningen hölls och frågan är hur svenskar ställer sig till Euron idag? Faktum är att valutan är ännu mer impopulär än vad den var då röstningen avgjordes.

Statistiska centralbyrån har genomfört en undersökning hur svenskar ställer sig till den gemensamma valutan idag. Ungefär 28 procent skulle idag rösta JA medan nästan 60 procent skulle rösta NEJ. 12 procent är fortfarande osäkra hur de ställer sig. Det här är rekord vad det gäller antalet NEJ-sägare där stödet aldrig varit större. Jämför man med senaste undersökningen så var antalet NEJ-sägare ungefär 42 procent medan 44 procent var positiva.
Rent generellt när det gäller EU som organisation är fortfarande stödet hyfsat starkt. JA-sägarna där ligger ungefär på 56 procent. Cirka 20 procent är negativt inställda till medlemskapet. En liten ökning mot tidigare mätningar.
Fördelar vi ut åsikterna på kön så är andelen kvinnor som är emot Euron 61,9 procent jämfört med tidigare 45 procent. En kraftig ökning. Männen har också ökat. Från 38 procent i november till 58 procent i maj.
Det tåls också att informera om att inget parti idag har fler JA-sägare än NEJ-sägare när det gäller Euron. Minsta skillnaden finns i Folkpartiet medan den största skillnaden ligger hos Vänsterpartiet där hela 74 procent är emot ett Euroinförande.


Svenskarna vill fortfarande inte ha euron

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter, SCB, seb | Posted on 12-04-2010-05-2008

0

Svenskarna ställer sig fortfarande negativa till ett införande av den gemensamma europeiska valutan, Euro. Mer än hälften av de tillfrågade i SEB:s purfärska undersökning, nästan 55 procent, skulle rösta nej till införandet. Ja-sidan får bara 37 procent i undersökningen som totalt omfattade 1004 intervjuer som gjorts i aprils första dagar. Det innebär att motståndet till euron nu nått sina högsta nivåer sedan 1997 då mätningarna började göras.

Gapet mellan Ja och Nej-sägarna på 18 procent har inte varit så stort sedan 2007 och nivån på 55 procent nejsägare har alltså aldrig varit så stort.  SCB´s expert tror att det här helt och hållet har att göra med länder i Europas osäkerhet som de senaste månaderna varit påtagliga.

Kvinnor är mest negativa till euron sett till könsandelen. Andra faktorer som påverkar i åsikterna är hur ens inkomst- och utbildningsnivå ser ut.  De som är mest positiva till euron är över 50 år, har högskoleutbildning och hög inkomst och bor i radhus/villa i Stockholm.

Svenska fritidshus populära – inte bara hos svenskar

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter | Posted on 31-03-2010-05-2008

0

Att ha ett litet rött torp med vita knutar i skogsbrynet vid en sjö, det är många svenskars dröm. Det är emellertid inte bara svenskarna själva som drömmer om det. Nya siffror visar att 33 000 svenska sommarhus har utländska ägare. Människor från Holland är de som ökar mest just nu. Det här skriver Metro idag.

Att vi har 33 000 utländska ägare innebär att sex procent av den svenska stugnäringen tillhör utländska medborgare. Framförallt är det personer från Danmark, Tyskland och Norge. Den största andelen stugor och fritidshus som har de här ägarna finns helt naturligt i Kronobergs län. Dock skall det sägas att det är en hel del som rör sig både till Värmland och till Strömstad samt Jönköping också.

Att Holländarna ökar tros bero på att man söker sig uppåt från något mer stirriga central- och sydeuropa. Det tar ungefär 12 h att åka till Sverige vilket inte är speciellt långt. Holland och Sverige är också lika varandra sett till samhället med den skillnaden att fritidshusen är bra mycket billigare i Sverige. För samma pengar som ett hus kostar i Sverige skulle endast räcka till ett garage i Holland.

Snittpriset för villor – Högsta nivån någonsin

Posted by Anders | Posted in bolån, Ekonominyheter | Posted on 17-03-2010-05-2008

1

För första gången någonsin visar Statistiska centralbyråns, SCB, statistik att det genomsnittliga villapriset har gått över nivån om två miljoner kronor. Prislyftet på nästan två procentenheter under december – februari var det slutgiltiga att få bägaren att rinna över. Siffran är dock ett genomsnitt och det finns således villor som ligger bra mycket lägre men också de som går bra mycket över snittet. En villa i Västernorrland ligger exempelvis under en miljon kronor i snitt.

Prisökningarna i storstäderna ligger på 3 – 4 procent medan de högsta ökningarna under senaste kvartalet ligger i länen Kronoberg, Halland och Västernorrland på hela fem procent. Sett till årets mätningar så har priserna på svenska småhus stigit i genomsnitt med nio procent. Även här är storstadsregionerna högre än snittet och ligger nästan upp mot 14 procent på vissa ställen, jämfört med samma period, ett år bakåt i tiden.

Att köpa hus med ett hypotekslån just nu kan alltså vara farligt om man inte är riktigt säker på sin sak. Att betala ett överpris samtidigt som räntorna nu är på väg uppåt kan bli ett ödestiget misstag för människor vars ekonomi inte är helt stabil.

Inflationen sticker – tecken på ökade räntor

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter, nationalekonomi | Posted on 11-03-2010-05-2008

0

Statistiska centralbyrån rapporterar idag siffror från januari och februari där det visat sig att konsumentpriser har höjts med 0,6 procent under perioden. Sett till årets inflationstakt på årsbasis innebär det en inflationstakt på cirka 1,2 procent. Den här siffran var inte riktigt väntad eftersom man trodde på lägre siffror. Detta är då ett tecken på räntehöjningar är att vänta eftersom det var den högsta inflationstakten sett till ett år bakåt i tiden.

Experterna påvisar att det här är det faktum som sker eftersom det inte varit några räntehöjningar på sista tiden. Samtidigt har el- och bensinpriser stigit rejält och det är alla faktorer som påverkar. Den underliggande inflationen, som är ett mått som ofta används av Riksbanken, ligger just nu på 2,7 procent, cirka 0,7 procent mer än vad det uttalade målet på 2,0 procent. Något som givetvis inte är helt bra.

Om det är rena grekiskan för trogna läsare så innebär det här i klartext att Riksbanken kan komma att försöka stimulera ekonomin snabbare än vad som tidigare sagts. Med andra ord kan räntan komma att stiga redan innan sommaren/början av hösten som tidigare uttalats. Den allmänna uppfattningen är dock fortfarande att det kommer dröja fram till hösten innan det sker räntehöjningar. Efter dessa rapporterna bör man emellertid tänka om lite och fundera en extra gång om det inte är dags att snart binda sina räntor.

Avtagande inflation och bättre löner

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter, SCB | Posted on 18-02-2010-05-2008

0

När man fortfarande befinner i sig i inledningen av ett nytt år brukar det trilla in massa rappoter från företag, index och sammanställningar från föregående år. 2010 är inget undantag, snarare ramlar det in fler rapporter eftersom det går att ge ut rapporter för de senaste årtiondet. Idag läser vi om att konsumentpriserna har sjunkit i snitt med 0,1 procentenheter sett till december 2009. Det här enligt Statistiska Centralbyrån, SCB. Samtidigt kommer också rapporter om att KPI, Konsumentprisindex, stiger med 0,6 procent. Det här beror i första hand på att de varor som finns i den kundkorg som KPI baseras på har blivit uppdaterade.

Inflationstakten däremot har minskat från 0,9 till 0,6 procent och det innebär att den genomsnittliga förändringen av ovanstående konsumentpriser under de senaste 12 månaderna. Det finns en bra artikel som förklarar inflation. Konsumentpriserna fortsatte att påverkas, bland annat av boendepriserna som drog ner dem med 1,6 procent. Livsmedel och skor höjde dem med 0,3 procent. Även restaurang- och hotellpriser påverkade konsumentpriserna uppåt.

Samtidigt kommer också rapporter om att svenskarnas löner gick upp rejält under föregående år. Medlingsinstitutet kommer med rapporter om att förra årets höjning som legat på närmare 3,5 procent är den högsta under hela 2000-talet. Föregående period låg den på 2,5 procent och året innan dess endast på en ynka procent.Genomsnittet för perioden 95 – 08 är dock 2,5 procent per år. Det här är en direkt konsekvens av att inflationen som nändes här uppe har varit lägre än vanligt. Alltihop hänger samman med krisen och Riksbankens nollräntepolitik och medvetande om att stimulera ekonomin på allra bästa sätt.

Ibland är det intressant med nationalekonomi minsann!