Idag tänkte vi skriva ett litet temainlägg om en lite annorlunda sparandeform men som är väldigt populär ute i landet. Riksgälden gör för närvarande väldigt mycket reklam i många olika medier om att det nu går att köpa de första premieobligationerna för 2010. Premieobligationen har fyndigt nog namnet 2010:1. Här nedan går kör vi en crash course om hur en premieobligation fungerar.
Vad är en premieobligation?
En premieobligation är egentligen ett bevis på att du deltar i en form av lotteri. Staten är utställare och för att få in pengar så kan människor investera i dem för att få in kapital. Som tack deltar du i att vinna pengar. Ingen ränta utgår utan om du skall få några pengar måste du vinna i lotteriet.
Riksgälden sköter administration
Det är alltså statens myndighet Riksgälden som sköter premieobligationerna. Myndigheten verkar även som finansiell förvaltare åt staten samtidigt som de erbjuder sparande för privatpersoner. De har en stor och bred kompetens som också gör att de har möjligheten att sköta den här typen av affärer.
Så här funkar en premieobligation
En premieobligation köps normalt för 5 000 kronor. Varje omgång av obligationer som släpps får ett namn, likt den som ligger nu, 2010:1. Det här är för att det släpps under flera omgångar på ett år och för att man skall veta vilken dragning man tillhör så har alla grupper ett namn. Pengarna ligger hos staten och släpper ränta under en tid. Det är de här pengarna som blir vinstpengar. Vinsterna delas upp på 1 000 000, 5 000 samt 1 000 kronor. Alla premieobligationer är numrerade och därför är det möjligt att dra vinnare i olika prisklasser. Skulle du inte vinna får du pengarna tillbaka och allt är som förut. Dock har du inte tjänat någonting på att ha pengarna innestående hos staten den här tidsperioden.
Vill du läsa mer artiklar om privatekonomi rekommenderas ett besök hos Allt om Spara – En stor guide om privatekonomi.