Premieobligation 10:2 på gång

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter, obligationer, Riksgälden | Posted on 11-10-2010-05-2008

0

Så var det äntligen dags för Riksgälden att leverera den andra premieobligationen för året, den som nu får namnet 10:2. Mellan den 13 – 26 oktober är det alltså fritt fram för att människor att köpa in sig på ett antal premieobligationer och där med öka chansen radikalt om att vinna 175 kronor, 500 kronor, 1000 kronor, 5000 kronor eller 1 000 000 kronor.

Att köpa in sig på premieobligationer kan för många vara förvirrande eftersom man inte riktigt har kontroll på hur det egentligen fungerar. Kortfattat kan man säga att när man köper en premieobligation som ingår man i en form av sparande men där pengarna inte ökar i värde med hjälp av någon ränta eller avkastning utan här kan pengarna bara öka i värde om du vinner i ”tävlingen”. Premieobligationer är numrerade och det kommer ske en vinstdragning på ett antal nummer som betalar olika summor. Givetvis så kommer de flesta som köpt inte vinna men chansen finns ändå där.

När dragningen är gjord så finns det ett förutbestämt datum, satt av Riksgälden, när pengarna skall betalas tillbaka. Du får således tillbaka alla pengar du stoppat in i premieobligationen och ingenting får förlorat, förutom den ränta du skulle fått av pengarna om du haft dem kvar i någon annan sparform. Priset på premieobligationerna ligger på 5000 kronor och löptiden är fyra år. Det innebär att du får tillbaka dina pengar någon gång på hösten 2014.

Varför finns en premieobligation? Vad tjänar staten på att göra det här? Om du vill läsa mer om konceptet så rekommenderar vi Allt om Sparas omfattande guide till premieobligationer.

Finansinspektionen spikar bolånetaket

Posted by Anders | Posted in bolån, Ekonominyheter, Riksgälden | Posted on 09-07-2010-05-2008

0

Idag kom ett pressmeddelande från Finansinspektionen att reglerna om det nya förslaget på bolånetak införs från och med 1 oktober i år. Som tidigare diskuterats är det för ”...att öka konsumentskyddet och stävja en osund utveckling på kreditmarknaden”. Det är väl inte med klang och jubelsång som förslaget går igenom eftersom flera olika större institutioner har uttalat sig negativt om förslaget och att det snarare kommer få en negativ påverkan på lånemarknaden än att den skulle hjälpa till. Till och med Riksbanken har tydligt markerat att man är osäker på vad Finansinspektionen vill uppnå. De menar snarare på att det är skuldsättningen som är problemet, inte pantsättningen. Detta från en artikel hos DN.se idag. Vad menar han då med det? Jo att det inte är belåningsgraden som skall vara i fokus utan storleken på lånet eftersom det är det som avgör vad det kommer kosta i slutändan. Enligt finansinspektionen själva handlar det om att ta bort möjligheten att konkurrera med belåningsgraden och därmed lura in människor som kanske inte borde ta just det lånet i något som de inte klarar av.

Det är uppenbart att lånen kommer att bli dyrare i och med ökade räntor från det att priserna också kommer gå upp. Det här riskerar därmed att slå bakåt för Finansinspektionen och syftet med själva införandet. Idén att undvika sådana effekter är att FI tror att försäkringsprodukter kommer tas fram för att skydda kunderna mot just sådana effekter.

Ytterligare kritik som riktats mot förslaget är att man menar på att unga inte kommer ha råd att köpa sig en bostad på grund av taket. Vi har tidigare skrivit om ett par räkneexempel som jämförde lånen innan taket och efter. Här ser man att effekterna troligtvis inte blir så stora men risken är att Finansinspektionens siffror i det exemplet skulle kunna vara glädjesiffror och att verkligheten får en helt annan utgång.

Det är som vanligt. Det finns alltid för och nackdelar och ingen vet riktigt vem som får rätt innan själva förslaget är implementerat. Högst intressant är det i vilket fall och efter 1 oktober får vi alltså svaret om hur marknaden reagerar. Fram tills dess studerar vi och lär oss mer om vad ett bolån är.