Ekonomiskt.seDin guide till privatekonomi på Internet

Idag släpper Mäklarstatistik sin månatliga information om den svenska bostadsmarknaden. Under augusti månad steg de svenska bostadspriserna med åtta procent i genomsnitt. Bostadsrätterna gick upp med åtta procent medan villorna sjönk med en ynka procent.

Om man fortsätter att jämföra priserna med tidigare perioder så kan man se att den senaste tremånadersperioden har priserna legat still sett till tremånadersperioden innan dess. Det enda som hänt är egentligen att villapriserna har stigit med en procent, annars ligger allt annat oförändrat. Dock är siffrorna något annorlunda om man ser på senaste året då bostadsrättspriserna stigit med elva procent samtidigt som villapriserna har ökat med sex procent.

Saxade följande kommentar från privata affärers nätupplaga idag.

”Just nu har vi en situation med tre speciella faktorer som skulle kunna påverka bostadsmarknaden relativt mycket. Vi har ett riksdagsval, införandet av bolånetaket och räntehöjningar. Dock ser vi inte att någon av dessa faktorer skapar osäkerhet bland köpare och säljare och påverkar prisutvecklingen. Vi har just nu en bra balans mellan ett stort utbud och en stark efterfrågan”, säger Lars-Erik Nykvist, VD på Fastighetsbyrån.

Han har nog en poäng i det där. Särskilt gällande bolånetaket och valet. Det är ordentliga rörelser i olika löften hit och dit nu den sista veckan och jag inbillar mig att folk är försiktiga och väntar med att binda upp sig i bostäder innan valet är avgjort. Det kan ändå få stora betydelser beroende på vilken politik som styr nästkommande period med RUT-avdrag, ROT-avdrag och Jobbskatteavdrag. Det kan handla om mycket pengar för hus- eller bostadsrättsägaren i slutändan.

Nya undersökningar har kommit angående priser på bostäder. Vi har tidigare rapporterat om att priserna når rekordnivåer och trenden visar klart och tydligt att priserna fortfarande går uppåt och det finns inga tendenser på att saker och ting skall avstanna. Trots alla varningar om ökade lån som leder till ökade skulder i takt med att räntorna stiger verkar inte hindra svenskar att låna mer pengar. Landets snittpris för en vanlig villa ligger på över två miljoner kronor och det är det högsta vi någonsin sett på den marknaden.

Medelpriset har ökat med 2 procent mellan den senaste tremånadersperioden och perioden innan dess och sett till årets förändring är ökningen hela sju procent. Gotland ökar snabbast med sju procent de senaste månaderna och totalt 11 procent på årsbasis. Dyrast är givetvis fortfarande Stockholmsvillorna där snittvillan idag ligger på 3,7 miljoner (!). Stormalmö och Storgöteborg ligger båda på ett snittpris på 2,9 miljoner.

Billigast är som vanligt de Norrländska villorna. I Västernorrland ligger snittpriset under miljonen.

Snittpriser på svenska villor i Länen;

Stockholm – 3,7 miljoner
Skåne – 2,3 miljoner
Västra Götaland – 2,1 miljoner
Västernorrland – 0,9 miljoner
Norrbotten – 1,0 miljoner

Källa: SCB

Semestern är över och man kastas rakt in i hetluften igen. Ekonomin stannar aldrig och det finns alltid intressanta artiklar att rapportera om. Idag fastnar jag i SEB´s månatliga boprisindikator där man främst kan se hushållens förändrade syn på ekonomin sedan den senaste indikatorn släpptes.

Svenskarnas syn på ekonomin börjar bli något mer realistisk än tidigare då de flesta verkade se mellan fingrarna på att räntor skulle öka och att lån skulle bli dyrare. Dessutom valde många att tro att bostadspriserna skulle falla, en åsikt som nu verkar ha vänt något. I den här rapporten är det endast 18 procent som tror på fallande bopriser jämfört med 21 procent i den tidigare mätningen. Dessutom tror svenskarna att reporäntan kommer ligga på 1,13 procent istället för 0,94, ett år framåt i tiden. En siffra som alltså är högre men fortfarande väldigt låg, särskilt om du talar med experter på området. Riksbanken själva har en prognos som talar för en ränta på drygt två procent inom ett år. En viss skillnad.

Att binda lån på rekordlåga nivåer är fortfarande ingenting som lockar gemene man. Trots att alla de olika marknadsräntorna för bolån ligger historiskt lågt så väljer svenskarna att leva än billigare med de rörliga lånen. Om man dock har en knaper ekonomi där en snabb förändring i räntan skulle få ödestigna konsekvenser så bör man se över sin räntesituation. Varför inte titta på den femåriga räntan som nästan aldrig varit så låg som den är just nu.

Intressanta siffror som lär ändras både en och två gånger framöver. Jag väljer att gå på experternas åsikter och tycker ändå att svenskar i allmänhet är naiva. Dessutom väljer många att konsumera bra mycket mer nu när det är mer pengar över varje månad, pengar som kanske skulle lagts i en buffert för framtida kostnader.

Var och en gör som de vill men det är aldrig fel att fundera en extra gång.

Det finns många undersökningar som hela tiden genomförs i vårt avlånga land. Konsumentverket har precis släppt en där man tittat på kostnader för att ha barn idag mot kostnaderna att ha barn för 30 år sedan. Siffrorna talar sitt tydliga språk, barn är dyrare idag än vad de var förr. Cirka 43 procent dyrare med barn 2010 jämfört med 1980. Kanske bra för Stockholmarna att de är bäst på att spara till sina barn?

På hygiensidan är det helt klart blöjorna som ger en stor skillnad i kostnader. Även tonåren har blivit bra mycket dyrare där en genomsnittlig 14-årig tjej kostar 25 % mer och en kille motsvarande 32 procent. Framförallt är det tekniken som kommit till som inte fanns under 1980-talet. Idag har varje tonåring en mobiltelefon och en mp3-spelare.

Det är en naturlig utveckling enligt experter som just pekar på delarna där man ser att saker och produkter som innehas av barn idag är bra mycket dyrare än vad det var förr. Man vill att sitt barn skall trivas och köper också mer saker som samhället erbjuder. Det sista man vill dra ner på är trots allt barnens standard och där ligger det nog en hel del sanning.

Genomsnittlig månadskostnad för Bebis 2010:

Kläder och skor: 320 kronor
Fritid och lek: 60 kronor
Hygien: 480 kronor

Halvårskostnad för barn mellan 6 månader till 1 år

1980: 6 000 kronor
2010: 8 580 kronor

Årskostnad Flicka 14 år

1980: 25 320 kronor
2010: 31 680 kronor

Årskostnad Pojke 14 år

1980: 25 680 kronor
2010: 33 960 kronor

Det amerikanska undersökningsbolaget Keynote har gjort en mycket intressant undersökning nu i månadsskiftet april/maj där 2100 människor har testat och sedan värderat internetbankerna.

Testet genomfördes på sådant vis att alla som deltog i undersökningen fick först skapa ett bankkonto och ta lån i olika banker. Alla hade datorvana och ingen var redan kund i någon av de banker de fick prova på. Testerna gjordes oavkortat på den del av internbanken som ligger utanför inloggningen. De fick bland annat titta efter hur enkelt det var att hitta information, hur enkelt man fick hjälp och om banken överlag hittar konton som passar individen som ansöker.

Av de svenska banker som deltog var det Skandiabanken som drog det absolut längsta strået med att ungefär var tredje person ville ge högsta betyg till banken. Nordea, Danske Bank och Swedbank fick bara var åttonde person som ville sätta maxbetyg. Handelsbanken och SEB ansåg var femte person att de var värda toppbetyg.

Designmässigt var Skandiabanken bäst och SEB sämst på den skala som satts upp. Även hjälpfunktionerna var sämst på SEB tillsammans med Swedbank och Nordea medan även här var Skandiabanken bäst, följt av Handelsbanken.

Tyvärr omfattar bara undersökningen de större svenska bankerna men det är ganska tydligt att de största drakarna har det tufft. Förmodligen hade det varit ännu tuffare för dem om lite mindre institut kommit med och fått tävla om kunderna. Att den bästa svenska banken skulle vara Skandiabanken trodde nog inte många på förhand.

E24´s artikel är väldigt intressant att läsa och tål att tänka på helt klart.

Trevlig helg!