Idag kom ett pressmeddelande från Finansinspektionen att reglerna om det nya förslaget på bolånetak införs från och med 1 oktober i år. Som tidigare diskuterats är det för ”...att öka konsumentskyddet och stävja en osund utveckling på kreditmarknaden”. Det är väl inte med klang och jubelsång som förslaget går igenom eftersom flera olika större institutioner har uttalat sig negativt om förslaget och att det snarare kommer få en negativ påverkan på lånemarknaden än att den skulle hjälpa till. Till och med Riksbanken har tydligt markerat att man är osäker på vad Finansinspektionen vill uppnå. De menar snarare på att det är skuldsättningen som är problemet, inte pantsättningen. Detta från en artikel hos DN.se idag. Vad menar han då med det? Jo att det inte är belåningsgraden som skall vara i fokus utan storleken på lånet eftersom det är det som avgör vad det kommer kosta i slutändan. Enligt finansinspektionen själva handlar det om att ta bort möjligheten att konkurrera med belåningsgraden och därmed lura in människor som kanske inte borde ta just det lånet i något som de inte klarar av.
Det är uppenbart att lånen kommer att bli dyrare i och med ökade räntor från det att priserna också kommer gå upp. Det här riskerar därmed att slå bakåt för Finansinspektionen och syftet med själva införandet. Idén att undvika sådana effekter är att FI tror att försäkringsprodukter kommer tas fram för att skydda kunderna mot just sådana effekter.
Ytterligare kritik som riktats mot förslaget är att man menar på att unga inte kommer ha råd att köpa sig en bostad på grund av taket. Vi har tidigare skrivit om ett par räkneexempel som jämförde lånen innan taket och efter. Här ser man att effekterna troligtvis inte blir så stora men risken är att Finansinspektionens siffror i det exemplet skulle kunna vara glädjesiffror och att verkligheten får en helt annan utgång.
Det är som vanligt. Det finns alltid för och nackdelar och ingen vet riktigt vem som får rätt innan själva förslaget är implementerat. Högst intressant är det i vilket fall och efter 1 oktober får vi alltså svaret om hur marknaden reagerar. Fram tills dess studerar vi och lär oss mer om vad ett bolån är.