Ekonomiskt.seDin guide till privatekonomi på Internet

I torsdags så sänkte Riksbanken återigen reporäntan med 25 procentenheter till 1,5 procent. Ett resultat av den finansiella oron som brer ut sig bland de Europeiska länderna och inte minst Grekland.

Räntesänkningen var förväntad. Det som Riksbanken också meddelade var att räntesatsen förväntas att ligga på 1,5 procent året ut och en bit in på 2013. Och inte förens 2014 förväntas reporäntan nå 2,2 procent. En nivå som reporäntan borde ha legat på nu vid årsskiftet om man kollar in prognoserna från Riksbanken från januari i fjol.

Den stora frågan är hur bankerna reagerar på denna förändring och de kommer att sänka boräntorna i samma takt. Till en början så var bankerna avvaktande. Först ut att sänka boräntorna va den statliga banken SBAB.

Här hittar du en översikt med aktuella boräntor

För fjärde gången i rad väljer nu Riksbanken att höja den viktiga styrräntan med 0,25 procentenheter. Det innebär att vi fram till nästa sammanträde har en styrränta som uppgår till 1,25 procent. Prognosen eller räntebanan som den också benämns lämnas i det stora hela oförändrad mot föregående beslut. Två av ledarmötena under sammanträdet valde att reservera sig för beslutet om att höja räntan. Övriga ställde sig för en höjning.

Motiveringen är att den svenska ekonomin pekar spikrakt uppåt och går som tåget. Den europeiska oron för stadsfinanser har också blivit värre vilket ligger till grund för beslutet. Det här var vad experter hade räknat med och ingen är nog egentligen förvånad över höjningen. Prognosen visar en ränta på 2,25 procent i slutet av 2011 och skall man nå dit måste höjningar ske successivt. Man tror också att hushållens upplåningar minskar gradvis allt efter som räntan höjs.

Införandet av den nya räntan träder i kraft den 22 december.

Tar idag till mig en prisundersökning som gjorts på den svenska bostadsmarknaden. Sett till senaste månaden har inga priser ändrats men om man ser till den senaste tre månaderna så har priserna ute i landet förändrats, i alla fall när det gäller bostadsrätter. Enligt den senaste undersökningen som gjorts så har priserna på bostadsrätter gått ner med tre procent medan villapriserna ligger kvar på samma nivå. I Stockholm är trenden tvärtom där priserna istället har gått upp.

Det troliga är att intresset för köp av bostäder har ändrats något efter förändringen i styrräntan, riksbankens ändrade prognos för kommande ränteförändringar samt införandet av bolånetaket. Det kan dock vara så att fler restriktioner för bostadsmarknaden är på ingång med bland annat amorteringskrav på lånade pengar. Det här skulle kunna få större effekter på priserna och att människor inte kan låna lika mycket pengar som tidigare. Det skulle troligtvis trycka ner priserna på bostadsmarknaden. Det här är dock bara spekulationer just nu.

Idag var det åter igen dags för ett sammanträde i den lilla grupp människor som har en oerhörd stor påverkan på svensk ekonomi, nämligen Riksbankens ansvariga som beslutar om styrräntans nivåer. Idag var beslutet väntat och att höjningen kom på 0,25 procentenheter upp till 1 procents-nivån var det som de flesta experter hade siat om. Hade det inte varit för den försämrade amerikanska ekonomin hade höjningen kunnat vara ännu större.

Det här får givetvis konsekvenser. Bolånen kommer att bli dyrare och sparräntorna kommer att bli högre. Det finns givetvis många som vill uttala sig om vad effekterna kommer att bli men det är svårt att få till så att alla tankar kommer att infalla. Dock innebär inte den här höjningen att det är dags att binda bolånen.

Riksbanken lämnade också en prognos för kommande höjningar och den har dragits tillbaka något eftersom det visat sig att ekonomin världen över fortfarande är känslig till för stora förändringar. Nu är prognosen istället satt till att räntan skall stiga till 1,9 procent i slutet av 2012 och 3,4 procent i slutet av 2013. Det är en försiktigare prognos än vad som lämnades under förra sammanträdet där räntan gick upp till 0,75 procent. Att binda bolånen är därför inte lika självklart just nu där flera experter redan valt att gå ut och meddela att det kan vara hugget som stucket att binda just nu. Det kan vara bättre att vänta till nästa höjning istället.

Det är inte helt enkelt med ekonomi. Att som privatperson lyssna och ta åt sig av allt som skrivs är givetvis inte helt enkelt när det ena månaden rekommenderas något och andra månader någonting helt annat. Det är väl det som är både förtjusningen och förskräckelsen när det kommer till privatekonomi. Personligen tror jag på att avvakta att binda upp sig, inte minst nu när prognosen planade ut och blev mindre drastisk. Troligtvis kommer det att komma en räntehöjning till innan årsskiftet är slut och då kanske det är ett annat läge i diskussionen om att binda eller inte.

Om du inte riktigt har greppat det här med RIksbanken och Styrräntan så finns två bra informationssidor på Allt om Spara där du kan lära dig mer om just de här områdena. Klicka på antingen Riksbanken eller Styrränta för att komma till respektive artikel.

Semestern är över och man kastas rakt in i hetluften igen. Ekonomin stannar aldrig och det finns alltid intressanta artiklar att rapportera om. Idag fastnar jag i SEB´s månatliga boprisindikator där man främst kan se hushållens förändrade syn på ekonomin sedan den senaste indikatorn släpptes.

Svenskarnas syn på ekonomin börjar bli något mer realistisk än tidigare då de flesta verkade se mellan fingrarna på att räntor skulle öka och att lån skulle bli dyrare. Dessutom valde många att tro att bostadspriserna skulle falla, en åsikt som nu verkar ha vänt något. I den här rapporten är det endast 18 procent som tror på fallande bopriser jämfört med 21 procent i den tidigare mätningen. Dessutom tror svenskarna att reporäntan kommer ligga på 1,13 procent istället för 0,94, ett år framåt i tiden. En siffra som alltså är högre men fortfarande väldigt låg, särskilt om du talar med experter på området. Riksbanken själva har en prognos som talar för en ränta på drygt två procent inom ett år. En viss skillnad.

Att binda lån på rekordlåga nivåer är fortfarande ingenting som lockar gemene man. Trots att alla de olika marknadsräntorna för bolån ligger historiskt lågt så väljer svenskarna att leva än billigare med de rörliga lånen. Om man dock har en knaper ekonomi där en snabb förändring i räntan skulle få ödestigna konsekvenser så bör man se över sin räntesituation. Varför inte titta på den femåriga räntan som nästan aldrig varit så låg som den är just nu.

Intressanta siffror som lär ändras både en och två gånger framöver. Jag väljer att gå på experternas åsikter och tycker ändå att svenskar i allmänhet är naiva. Dessutom väljer många att konsumera bra mycket mer nu när det är mer pengar över varje månad, pengar som kanske skulle lagts i en buffert för framtida kostnader.

Var och en gör som de vill men det är aldrig fel att fundera en extra gång.

Vi har flera gånger tidigare rapporterat om de undersökningar som görs av Mäklarstatistik varje månad gällande bostadsprisernas ned- och uppgångar, månad för månad. Idag har siffrorna för juni dykt upp och vi kan gladeligen rapportera om att siffrorna faktiskt ser bra ut, i vilket fall om man är intresserad av bostadsrätt.

Priserna för bostadsrätter har under juni månad i genomsnitt gått ner med 3 procent. Om man exempelvis ser till endast Storgöteborg så är samma siffror hela 6 procent, en kraftig minskning i sammanhanget. Stormalmö visar också minskade siffror medan Storstockholm visar på en procentenhet uppåt. Villorna däremot har gått upp med en procentenhet sett över riket.I Malmö och Stockholm gick villapriserna ner medan i Göteborg stå kvar på samma nivå som tidigare.

Snittpriser bostadsrätter;

Stockholm: 53 907 kr / kvm
Göteborg: 34 414 kr / kvm
Malmö: 21 673 kr / kvm
Hela riket: 20 487 kr / kvm

Snittpriser villor;

Stockholm: 3,9 miljoner
Göteborg: 2,8 miljoner
Malmö: 3,1 miljoner
Hela riket: 2,2 miljoner

Man räknar inte med några större förändringar under hösten även om Riksbanken har höjt sstyrräntan och att Finansinspektionens infört sitt nya lånetak. Det här är insatser som kommer få en påverkan om längre tid och inte redan i höst. Om man tittar på prisbilden under de senaste tre månaderna så ligger priserna fortfarande högre än tidigare så det är för nära att uttala sig om vi har en trend eller inte. Det är ju alltid positivt om priserna går ner, i alla fall om man är köpare.

Allt fler hushåll tror på att bostadspriserna kommer stiga det närmsta året. SEB´s månatliga boprisindikator pekar på att så höga siffror som 49 procent av hushållen tror att priserna kommer öka. Förväntningarna beror enligt SEB på att många har ett lågt ränteläge och att jobben sakta men säkert börjar komma tillbaka. Det kan emellertid vara en alldeles för optimistisk syn enligt SEB själva. Junis mätning hade en siffra om 47 procent som trodde på högre priser så rent procentmässigt är inte ökningen överdrivet stor men de två procenten får en stor effekt i antalet hushåll som tror sig invänta högre priser.

I samma indikator visas också på hur många av de tillfrågade som tror att Riksbankens styrränta kommer ligga under en procent inom ett år och det är alltså förvånansvärt många. Ungefär 17 procent av de tillfrågade som idag har en rörlig ränta planerar att binda räntan under nuvarande månad. Något som givetvis förvånar experterna. Det troliga måste ändå vara att hushållen snöat in sig på att ha det så bra för tillfället och därför inte vill tro att det skall ske några drastiska förändringar. Det är ju emellertid så att verkligheten kommer att hinna ifatt hushållen och räntan KOMMER att gå upp. Frågan är bara när och med hur mycket. Och hur länge vågar egentligen hushållen vänta?

Det är nog inte många i ekonomi-Sverige som har missat dagens huvudnyhet. Riksbanken beslutade efter sammanträdet att höja styrräntan från 0,25 procentenheter till 0,5 procentenheter. Höjningen kommer knappast som en chock då det flera gånger under året har pekat på att den första höjningen kommer just under sommaren. Frågan är nu bara om det kommer mer höjningar framöver.

Svensk ekonomi har sakta men säkert återhämtat sig, trots att det de senaste dagarna varit osäkerhet på börserna av just den anledningen att det kanske har återhämtat sig för fort. Sveriges penningpolitik måste nog dock sägas ha skötts utomordentligt av riksbanken då de största ekonomiska smällarna har uteblivit, i alla fall om man tittar på makronivå.

Om man skall tro det pressmeddelande som kommit från Riksbanken idag så kommer höjningarna att avlösa varandra den närmsta tiden, främst för att både svensk och internationell ekonomi sakta har kommit tillbaka på rätt köl. Höjningarna kommer motsvara en genomsnittlig reporänta på 0,5 procent under tredje kvartalet 2010, 0,9 procent under fjärde kvartalet i år, 2,1 procent under tredje kvartalet 2011, 3,1 procent tredje kvartalet 2012 och 3,8 procent tredje kvartalet 2013.

Två stycken ledamöter i gruppen som sammanträdde idag motsatte sig en räntehöjning. Det var vice riksbankschef Karolina Ekholm och Vice Riksbankschef Lars E O Svensson som var dessa två.

Att räntorna går uppåt framöver är alltså bara att kallt kalkylera med. Det kommer bli dyrare med lånen, helt enligt den plan som funnits hela tiden. Nu återstår bara att se om bankerna varit all för generösa att godkänna lån till människor som kanske inte skulle fått godkänt eftersom de inte klarar av att hantera de högra kostnaderna som kommer i takt med att räntan går upp.

Från alla håll och kanter kommer rapporter och varningar om att styrräntan snart kommer vända och boendekostnaderna kommer öka markant. Trots detta väljer privatpersoner att hålla på åsikten om att räntan kommer förbli låg och stabil. Detta visar en purfärsk undersökning som SEB gjort i en enkätundersökning i maj månad.

Ungefär 47 procent av de tillfrågade personerna räknar med stigande bo-priser. En siffra som går att jämföra med samma undersökning fast en månad tidigare där siffran låg på 54 procent. För den andel som räknar med lägre bo-priser inom ett år har procentandelen ökat från 13 till 20 procent. En anmärkningsvärd ökning. Alla mätningar och utfrågningar som gjorts hur vida man tror att reporäntan kommer ligga kvar på låga en procentenhet visar på att de flesta hushåll tror på en låg ränta även framöver.

”Logiskt” säger chefsekonomen på SEB, Gunilla Nyström. Hon menar på att krisen i Grekland och i övriga länder i Europa gör att privatpersoner inte tror på ökade bostadspriser. Att folk däremot tror på samma låga ränta anser hon vara anmärkningsvärt eftersom flera större institutioner har varnat om räntehöjningar vilket ofta tyder på att det kommer att ske. Hur många i undersökningen kan då tänka sig att binda sina räntor väldigt snart? 11 procent säger enkäten. Samma siffra som för en månad sedan.

TT har idag släppt en notis om att Riksbankens begäran om att dra in 20-kronorsedeln och istället ersätta den med ett 20-kronorsmynt inte godkänns av Riksdagens finansutskott. Motiveringen hittas i att Riksbankens direktion har tyckt att förslaget varit dåligt och velat avslå det.

Grunden till hela avecklingen låg i att 20-kronorssedeln är sliten och svår att hantera för riksbanken. Dessutom är den väldigt svår att se hur vida den är förfalskad eller inte. Därför hade ett mynt passat mycket bättre. Det här tycker då inte Finansutskottet. Däremot håller man med om att både tvåkronors-myntet och 200-kronorssedeln skulle vara ypperliga lösningar att minska både antalet hundralappar och enkronor på den svenska marknaden.

På grund av oenigheten mellan Riksbanken och direktionen anser nu finansutskottet och därför bör svensk valuta ha kvar 20-kronorssedeln.