Så kom ”äntligen” förslaget från Finansinspektionen hur vida lånetaket skall gälla eller inte. Förslaget från Finansinspektionen blev att ett bolånetak skall införas på 85 % av marknadsvärdet på fastigheten. Det innebär att man antingen måste finansiera de övriga 15 procenten själv med kontanta medel, eller via en annan lånetyp än bolån, de så kallade blancolånen. Många tror nu att det här kommer få stor effekt på om unga skall kunna ha råd att betala för en bostad eller inte.
Bolånetaket har kommit som en effekt av att stävja upp ekonomin ytterligare där inte för många lån skall tas utan att man är säker på att pengarna skall gå att få tillbaka. Under de senaste året har lånen ökat lavinartat just av den anledningen att räntan varit så låg. Myndigheter är oroliga om vad som skall hända nu när räntorna vänder uppåt igen. Skall de kalkyler som gjorts för alla som tagit lån verkligen hålla. Genom att införa ett lånetak kommer man undan de högsta riskerna med att allt för mycket överbelåning sker.
Flera oroliga röster har höjts om att det nu kommer bli alldeles för dyrt att bo i egen fastighet. Det kommer vara omöjligt för unga som inte redan har en fastighet eller som har föräldrar som kan gå in och hjälpa till med pengar eller som säkerhet vid blancolån. Finansinspektionen själva har lämnat två räkneexempel om vad effekten kommer bli med de nya taken. Det måste sägas att det faktiskt är ganska intressanta siffror.
Exempel 1:
En köpare som före införandet av bolånetak kan betala tio procent av marknadsvärdet som egen insats har en räntekostnad efter skatt på 3,54 procent före idag. Samma köpare måste efter regleringen låna fem procent genom blancolån i stället för topplån med säkerhet i bostaden. Det ökar räntekostnaden till 3,62 procent.
För en bostad med ett marknadsvärde på två miljoner kronor innebär detta en årlig kostnadsökning på 1 400 kronor efter skatteavdrag.
Exempel 2:
Om köparen inte har några pengar alls till egen insats utan måste finansiera 15 procent med blancolån i stället för topplån innebär detta att räntekostnaden stiger från 3,61 procent till 3,82 procent. För samma bostad som i exemplet ovan stiger de årliga räntekostnaderna med cirka 4 200 kronor efter skatteavdrag.
Intressanta siffror som inte är överdrivet blodiga. Frågan är om det är glädjesiffror?
Ingen är tvungen att köpa! Jag skulle inte råda någon ungdom att köpa med dagens upptrissade bostadspriser, dom bara kommer att sjunka!
Det finns en hyresmarknad också! Problemet är dock att vi har en nettoinvadring på 50.000 varje år, utan att det byggs fler bostäder! Så bostadsbristen ökar för varje år! Gå på politikerna om detta!