Riksbanken ger Riksbanken underkänt

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter, nationalekonomi, riksbanken, seb, Swedbank | Posted on 15-03-2010-05-2008

0

Det heter ganska ofta att det alltid är någons fel. Det finns alltid en källa till ett problem och finns därmed alltid någon att skylla på. Riksbanken har precis tillkännagivit en rapport om vem som egentligen gjorde mest fel innan finanskrisen tog fäste på riktigt. Analysen visar tydligt vem som gjorde mest fel. Riksbanken själva.

Det kan tyckas något komiskt att en statlig myndighet dömer ut sig själv som den största syndabocken men i det här fallet är det svårt att undvika det. Den egna analysen som gjorts visar på att höjningen som gjordes av reporäntan, precis innan krisen slog in, blev den siste av alla att faktiskt göra en sådan insats. Riksbankens chef Stefan Ingves har fått äta upp det här flera gånger om under många hetsiga diskussioner och debattartiklar som följde efter incidenten.

För de tre åren 2007, 2008 och 2009 var det den svenska Riksbanken som hade de största avvikelserna i sina prognoser, sett till alla de myndigheter och institut som utfärdar den här typen av framtidsprognoser. Reporäntan blev på tok för överskattad och höjningarna var, med facit i hand, inte alls speciellt genomtänkta. De absolut största missarna som gjordes enligt Riksbanken själva, var överskattningen av inflationen som gjordes juli och september.

Analysen som gjorts ha jämfört Riksbanken med Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, SEB och Swedbank. Det är inte alltid lätt att vara högst upp på den finansiella stegen, särskilt inte i tider då det är osäkert.

Inflationen sticker – tecken på ökade räntor

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter, nationalekonomi | Posted on 11-03-2010-05-2008

0

Statistiska centralbyrån rapporterar idag siffror från januari och februari där det visat sig att konsumentpriser har höjts med 0,6 procent under perioden. Sett till årets inflationstakt på årsbasis innebär det en inflationstakt på cirka 1,2 procent. Den här siffran var inte riktigt väntad eftersom man trodde på lägre siffror. Detta är då ett tecken på räntehöjningar är att vänta eftersom det var den högsta inflationstakten sett till ett år bakåt i tiden.

Experterna påvisar att det här är det faktum som sker eftersom det inte varit några räntehöjningar på sista tiden. Samtidigt har el- och bensinpriser stigit rejält och det är alla faktorer som påverkar. Den underliggande inflationen, som är ett mått som ofta används av Riksbanken, ligger just nu på 2,7 procent, cirka 0,7 procent mer än vad det uttalade målet på 2,0 procent. Något som givetvis inte är helt bra.

Om det är rena grekiskan för trogna läsare så innebär det här i klartext att Riksbanken kan komma att försöka stimulera ekonomin snabbare än vad som tidigare sagts. Med andra ord kan räntan komma att stiga redan innan sommaren/början av hösten som tidigare uttalats. Den allmänna uppfattningen är dock fortfarande att det kommer dröja fram till hösten innan det sker räntehöjningar. Efter dessa rapporterna bör man emellertid tänka om lite och fundera en extra gång om det inte är dags att snart binda sina räntor.

Nya rapporter pekar på att studenter har plus i kassan

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter, studentlån, Swedbank | Posted on 03-03-2010-05-2008

0

I måndags kunde vi berätta om att studenter vill ha högre studiemedel. Nu kommer det en intressant artikel på Metro som är intressant att läsa eftersom det säger precis raka motsatsen. Det är privatekonomen Kristian Örnelius på Swedbank som uttalat sig om att studenter faktiskt har plus i kassan sedan studiemedlet höjdes inför 2010. Swedbanks undersökning visar på att under 2009 hade studenter 30 kr minus i kassan när alla nödvändiga utgifter var betalda. Under 2010 är samma siffra 160 kr plus istället.

Dock är det högst relativt vad som anses vara de nödvändiga kostnaderna. Enligt Swedbank är det boendet, mat och kläder samt nödvändigt studiematerial. Att ha 100 kronor över varje månad för uteliv och nöjen inser nog de flesta att det inte blir speciellt roligt för de pengarna. Dessutom är det så att i studiemedlets höjning så var den största delen av lån så det är ändå de lånade pengarna som finansierar det mesta av studenternas levande. Något som också påtalades vara en anledning till måndagens protester och det är ganska givet att det påverkar studenternas ekonomi avsevärt.

Det skall sägas att av studenternas inkomster 2010 så står bostadsbidraget för nio procent av den. Det är en ökning med cirka fem procent om man jämför med siffror som kom 2001. Problemet är enligt Örnelius att det inte är speciellt många som söker ett bostadsbidrag med främsta orsak att de är rädda för att få betala tillbaka stora delar av bidraget. Inte en alls ovanlig situation som uppstår eftersom en student endast får tjäna 19 400 kronor innan staten går in och kräver pengar tillbaka. Den mest skrämmande siffran är dock att beloppet inte ändrats sen 1996. Alla med någon enstaka nationalekonomisk kunskap kan enkelt räkna ut att bara inflationen borde ha höjt den summan avsevärt.

Frågan är alltså om det faktiskt är så att studenterna har rätt i att protestera. Med ovanstående resonemang är det nog så.

Bostadsbidrag står 2010 för nio procent av studentens inkomster, jämfört med drygt fyra procent 2001. Fullt bostadsbidrag kan bara den som tjänar under 19 400 kronor per år få. Gränsen har inte ändrats sedan 1996.

Avtagande inflation och bättre löner

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter, SCB | Posted on 18-02-2010-05-2008

0

När man fortfarande befinner i sig i inledningen av ett nytt år brukar det trilla in massa rappoter från företag, index och sammanställningar från föregående år. 2010 är inget undantag, snarare ramlar det in fler rapporter eftersom det går att ge ut rapporter för de senaste årtiondet. Idag läser vi om att konsumentpriserna har sjunkit i snitt med 0,1 procentenheter sett till december 2009. Det här enligt Statistiska Centralbyrån, SCB. Samtidigt kommer också rapporter om att KPI, Konsumentprisindex, stiger med 0,6 procent. Det här beror i första hand på att de varor som finns i den kundkorg som KPI baseras på har blivit uppdaterade.

Inflationstakten däremot har minskat från 0,9 till 0,6 procent och det innebär att den genomsnittliga förändringen av ovanstående konsumentpriser under de senaste 12 månaderna. Det finns en bra artikel som förklarar inflation. Konsumentpriserna fortsatte att påverkas, bland annat av boendepriserna som drog ner dem med 1,6 procent. Livsmedel och skor höjde dem med 0,3 procent. Även restaurang- och hotellpriser påverkade konsumentpriserna uppåt.

Samtidigt kommer också rapporter om att svenskarnas löner gick upp rejält under föregående år. Medlingsinstitutet kommer med rapporter om att förra årets höjning som legat på närmare 3,5 procent är den högsta under hela 2000-talet. Föregående period låg den på 2,5 procent och året innan dess endast på en ynka procent.Genomsnittet för perioden 95 – 08 är dock 2,5 procent per år. Det här är en direkt konsekvens av att inflationen som nändes här uppe har varit lägre än vanligt. Alltihop hänger samman med krisen och Riksbankens nollräntepolitik och medvetande om att stimulera ekonomin på allra bästa sätt.

Ibland är det intressant med nationalekonomi minsann!

Ungdomar får det tungt med arbete

Posted by Anders | Posted in Ekonominyheter, Svenskt näringsliv | Posted on 09-12-2009-05-2008

0

När Svenskt Näringsliv släpper sin rapport om konjunkturen är det inte direkt ljust för Sveriges ungdom. Enligt prognosen spås en skyhög arbetslöshet under de kommande åren. Stefan Fölster som arbetar som chefsekonom hos Svenskt Näringsliv tror att det kan ta upp till fem år att återhämta sig efter krisen till en potentiell produktion i landet.

Under 2010 räknar man med en ungdomsarbetslöshet på 30 procent och 35 procent redan under 2011. BNP kommer börja återhämta sig sakta men säkert under kommande år med en förväntad tillväxt på 1,7 procent under 2010 och 2,8 procent under 2011. Det här mest tack vare hushåll, kommuner och landsting.

Den övergripande arbetslösheten under kommande år kommer ligga på 9,6 procent under 2010 och upp till 10,2 procent under 2011 vilket inte är speciellt bra siffror. Inflationen landar i år på minus 0,3 procent men kommer vända och öka med 1,4 procent under 2010 samt 3,3 procent upp under 2011.

Visst är det bara en prognos men det ser ju knappast ljust ut.

Dyrare bolån med hårdare regler

Posted by Anders | Posted in bolån, Ekonominyheter | Posted on 11-11-2009-05-2008

0

Det handlar just nu mycket om bolån. Det är emellertid inte så konstigt eftersom många ekonomiska beslut som tas görs på lång sikt och det är ofta bolånen som är de krediter som anses drabbas av de här besluten. Just nu har varningsflaggor höjts för att boräntorna kommer höjas rejält framöver, inte bara för att inflationen återvänder som vi skrev om här. Nu varnar man också att nya regler från EU kommer göra att kostnaderna kommer stiga, speciellt för de rörliga boräntorna.

Finansinspektionen har inlett ett arbete om att stabilisera upp ekonomin för att undvika framtida kriser i landet. Det här kommer göras genom att hårdare regler skall instiftas som skall reglera bankernas likviditet. Det kan tolkas som att reglerna som skapas kommer innebära att det sätts gränser för hur kortsiktig bankens upplåning kommer vara i förhållande till utlåningen. Dessutom kan bankerna tvingas till att offentliggöra sin likviditet vilket skulle innebära en stor förenkling för kunder att jämföra bankerna sinsemellan. Något som kommer stabilisera ekonomin men också öka kostnaderna på krediter på lång sikt, det vill säga bolån i ett privatekonomiskt perspektiv.

Amortera bolånet nu!

Posted by Anders | Posted in bolån, Ekonominyheter | Posted on 09-11-2009-05-2008

1

I Sverige blir allting billigare. I takt med det ökar också svenskarnas skulder. Historiskt sett så har det varit så att inflationen har minskat bolånen för låntagarna eftersom prisuppgång minskar pengarnas värde. Det här gör att det sker en form av automatisk amortering på lånet. För tillfället råder alltså det motsatta.

I takt med att inflationen är omvänd och att saker och ting istället blir billigare får det effekten av att pengarna istället blir mer värda och att lånen sticker iväg och blir dyrare. Eftersom räntorna kommer gå uppåt framöver är det högst lägligt att betala av så mycket man bara kan på sina bolån nu när det är mer pengar över. Det är alltså mycket viktigt att lyssna på de råd som finns av bankernas ekonomer.

Just nu amorterar svenskar i allmänhet väldigt lite på sina lån och använder istället pengarna på konsumtion. Många har även valt att använda sig av så kallade amorteringsfria lån vilket är ännu mer farligt. Sammantaget är återbetalningstiden på svenska bolån 91 år. Det här är visserligen en förbättring från föregående år när det låg på 133 år men det är fortfarande högt.

Kan man återbetala skall man återbetala. Thats it. Det finns en hel del att läsa om bolån här.