Ekonomiskt.seDin guide till privatekonomi på Internet

Sara Bränström har publicerat en mycket bra artikel på SvD.se idag där man har listat de fem viktigaste frågorna om bolån just nu. Ett måste för varje människa som intresserar sig för sin privatekonomi. Frågorna och svaren följer nedan;

Vad innebär bolånetaket?
Det har länge talats om en begränsning för hur mycket lån som kan beviljas en köpare när han använder bostaden som säkerhet. Meningen är att begränsningen placeras i ett intervall där siffrorna 75 – 90 procent har varit på förslag. Resten av pengarna måste alltså placeras i huset som kontantinsättning. Tanken är att taket bolånetaket träder i kraft den förste juli 2010.

Varför bolånetak?
I grund och botten är det här en nationalekonomisk fråga där Riksbanken tagit ställning för att förhindra en framtida bostadsbubbla. Man ser ett problem med att allt fler lånar allt mer pengar och på sikt kan svensk ekonomi få en rejäl back-fire om man låter det gå alldeles för långt. Risken man ser är att om bubblan smäller riskerar husägare sälja sina hus med förlust och hamnar där med i en skuldfälla.

Hur påverkas bostadsmarknaden genom den här regleringen?
Här går givetvis de flesta åsikter isär. En del menar att införseln inte kommer få någon effekt alls om taket sätts till 90 procent eftersom bankerna själva har en begränsning kring den nivån idag. Sätts den däremot till 75 procent kommer det få stora konsekvenser. Andra menar att det kommer ske helt andra saker.

Är det läge att binda sin ränta?
Ständig fråga utan svar. Allt avgörs i varje individuellt fall. Trygghet mot högre kostnad. Billigare lån med högre risk? Varför inte blanda och binda en del av lånet?

Bör jag göra något inför de kommande räntehöjningarna?
Det finns flera sätt att genomföra insatser mot de kommande ränteökningarna. Den enklaste och mest vanliga torde vara att amortera av så mycket av lånen som är möjligt. Prognosen säger att styrräntan kommer ligga runt 4 procent under 2012. Därför är det alltid bra att leva och kalkylera med att räntan är ”normal”. Idag anses en normal ränta ligga någonstans kring fem procent.

Imorgon tisdag förväntas Riksbanken sammanträda för att bestämma hur vida styrräntan skall ligga kvar på samma låga nivå eller höjas. Alla rapporter tyder på att den kommer ligga kvar på samma låga nivå även efter mötet. Allt annat skulle vara en överraskning. Vad som däremot kan anses som en redan konstaterad överraskning är det faktum att Riksbankschefen Stefan Ingves inte kommer närvara. Han befinner sig i Madrid och kommer inte hem på grund av det rådande vulkanutbrottet.

Riksbanken själva ser emellertid inga problem att hålla mötet utan sin ordförande. Experterna tror dock att i och med frånvaron är det mer eller mindre omöjligt att vänta ett annat besked än det att räntan kommer kvarstå på samma nivå. Att inte chefen skulle finnas på plats för ett sådant beslut känns väldigt långt borta.

De senaste analyserna pekar på att räntan kommer höjas antingen vid kommande möte den 30 juni, alternativt den 1 september som är nästa mötestillfälle efter sommaren.

Läs mer om Riksbanken och Styrräntan på Allt om Spara.

Det heter ganska ofta att det alltid är någons fel. Det finns alltid en källa till ett problem och finns därmed alltid någon att skylla på. Riksbanken har precis tillkännagivit en rapport om vem som egentligen gjorde mest fel innan finanskrisen tog fäste på riktigt. Analysen visar tydligt vem som gjorde mest fel. Riksbanken själva.

Det kan tyckas något komiskt att en statlig myndighet dömer ut sig själv som den största syndabocken men i det här fallet är det svårt att undvika det. Den egna analysen som gjorts visar på att höjningen som gjordes av reporäntan, precis innan krisen slog in, blev den siste av alla att faktiskt göra en sådan insats. Riksbankens chef Stefan Ingves har fått äta upp det här flera gånger om under många hetsiga diskussioner och debattartiklar som följde efter incidenten.

För de tre åren 2007, 2008 och 2009 var det den svenska Riksbanken som hade de största avvikelserna i sina prognoser, sett till alla de myndigheter och institut som utfärdar den här typen av framtidsprognoser. Reporäntan blev på tok för överskattad och höjningarna var, med facit i hand, inte alls speciellt genomtänkta. De absolut största missarna som gjordes enligt Riksbanken själva, var överskattningen av inflationen som gjordes juli och september.

Analysen som gjorts ha jämfört Riksbanken med Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, SEB och Swedbank. Det är inte alltid lätt att vara högst upp på den finansiella stegen, särskilt inte i tider då det är osäkert.

Statistiska centralbyrån rapporterar idag siffror från januari och februari där det visat sig att konsumentpriser har höjts med 0,6 procent under perioden. Sett till årets inflationstakt på årsbasis innebär det en inflationstakt på cirka 1,2 procent. Den här siffran var inte riktigt väntad eftersom man trodde på lägre siffror. Detta är då ett tecken på räntehöjningar är att vänta eftersom det var den högsta inflationstakten sett till ett år bakåt i tiden.

Experterna påvisar att det här är det faktum som sker eftersom det inte varit några räntehöjningar på sista tiden. Samtidigt har el- och bensinpriser stigit rejält och det är alla faktorer som påverkar. Den underliggande inflationen, som är ett mått som ofta används av Riksbanken, ligger just nu på 2,7 procent, cirka 0,7 procent mer än vad det uttalade målet på 2,0 procent. Något som givetvis inte är helt bra.

Om det är rena grekiskan för trogna läsare så innebär det här i klartext att Riksbanken kan komma att försöka stimulera ekonomin snabbare än vad som tidigare sagts. Med andra ord kan räntan komma att stiga redan innan sommaren/början av hösten som tidigare uttalats. Den allmänna uppfattningen är dock fortfarande att det kommer dröja fram till hösten innan det sker räntehöjningar. Efter dessa rapporterna bör man emellertid tänka om lite och fundera en extra gång om det inte är dags att snart binda sina räntor.

Det konstaterar Statens Bostadskreditnämnd, BKN, i en rapport som offentliggjordes under dagen. Priserna är högre än vad som kan motiveras om man ser till olika faktorer så som hyror, kostnader för boende samt ekonomisk tillväxt. BKN fastslår att priserna på den svenska bostadsmarknaden är övervärderade till cirka 20 procent. Faktum var att när krisen slog till så var de flesta överens om att bubblan skulle spricka och att priserna därmed skulle gå neråt igen. Det blev dock inte riktigt som planerat. Eftersom svenska Riksbanken förde en väldigt aktiv nollräntepolitik så blev det oerhört billigt för bankerna att låna pengar vilket medförde att bolånen blev billigare i takt med att räntan sjönk avsevärt.

Det här har givetvis fått till följd att priserna på bostadsmarknaden knappast har korrigerats åt det håll som förväntats och som gjorts i väldigt många länder under de senaste åren. Nu kvarstår egentligen bara frågan ”när” korrigeringen inträffar. Analytiker på BKN tror att det kommer inträffa inom en treårsperiod vilket ändå måste anses som ganska snart. Något som kommer få en positiv effekt för de som ligger i tankar om att köpa boende samtidigt som de människor som sitter på tunga lån för sina bostäder inte kan se som speciellt upplyftande.

Idag visar statistiken på att ungefär 46 procent i genomsnitt motsvarar den belåningsgrad som svenskarna idag har på sina hushåll. Bra mycket högre än tidigare kris under 90-talet. Eftersom denna också ständigt ökar så ser det knappast ljust ut när väl dagen är framme för korrigeringen. Det här syns tydligt när man förhåller skulder och disponibel inkomst till varandra. I dagsläget har svenskarna i genomsnitt 156 procent i skulder, i förhållande till den disponibla inkomsten. Sådär bra siffror.

Framtiden är oviss för många och det lär bli spännande på många plan när räntan väl höjs och priserna inleder sin korrigering. Frågan är vilken sida som kommer le mest.

Under morgondagen kommer Riksbanken har sammanträde gällande reporäntan och dess fortsatta utveckling. De flesta är dock ganska övertygade om att räntan kommer att få stå kvar på sina låga 0,25 procent ytterligare en tid. Inte minst nu när Grekland är inne i en turbulent tid där det talas om stödpaket från EU med mera. Att räntan står kvar lågt är givetvis positivt för alla svenskar med lån eftersom det är ett ganska tydligt tecken på att det kommer vara fortsatt billigt att använda lånade pengar.

Däremot höjs rösterna för vad som komma skall i och med att allt fler analytiker på större bolag vill ge sig in i debatten och gissa när räntan faktiskt kommer att gå upp igen. Bland annat har analytiker från SEB uttalat sig om att man tror att första höjningen kommer i början av juli när direktionen åter igen träffas för att diskutera ränteläget. Om cirka ett år tror SEB på att reporäntan åter igen är uppe på dryga 1,5 procent.

SEB för stöd från det svenska utlåningsinstitutet SBAB som tror att det är ett vettigt resonemang i sammanhanget. Riksbanken kommer att ta det mer försiktigt i och med att Grekland ruskat om ekonomin något och för att fortsätta hålla den svenska ekonomin lugn och sansad kan det krävas en låg Reporänta ända inpå hösten 2010. Sen går det emellertid uppåt igen så det är bara som låntagare att räkna med dyrare räntor framöver.

Om man skall tro grafer och banor om Riksbankens styrränta så kommer den ligga oförändrad tills nästa höst. Det innebär att räntan kvarstår på låga 0,25 procent i nästan ett år till. Det är viktigt att komma ihåg att det här inte är ett löfte utan en prognos.

Uppgifterna kommer från vide riksbankschef Karolina Ekholm från ett anförande som gjordes i Wien under dagen. Att marknaden själv inte vill tro på det är inte Riksbankens problem enligt Ekholm. Den svenska ekonomin räknas vara tillbaka på 2007 års siffror redan under andra halvan av 2011. Att hushållen däremot lånar mycket pengar just nu är en oroande situation. Det är väldigt viktigt att hushållen vet om att det inte kommer vara så här billigt speciellt länge till.

Läs mer om Riksbanken på Allt om Räntor.