SEB släpper boprisindikatorn för juli

Allt fler hushåll tror på att bostadspriserna kommer stiga det närmsta året. SEB´s månatliga boprisindikator pekar på att så höga siffror som 49 procent av hushållen tror att priserna kommer öka. Förväntningarna beror enligt SEB på att många har ett lågt ränteläge och att jobben sakta men säkert börjar komma tillbaka. Det kan emellertid vara en alldeles för optimistisk syn enligt SEB själva. Junis mätning hade en siffra om 47 procent som trodde på högre priser så rent procentmässigt är inte ökningen överdrivet stor men de två procenten får en stor effekt i antalet hushåll som tror sig invänta högre priser.

I samma indikator visas också på hur många av de tillfrågade som tror att Riksbankens styrränta kommer ligga under en procent inom ett år och det är alltså förvånansvärt många. Ungefär 17 procent av de tillfrågade som idag har en rörlig ränta planerar att binda räntan under nuvarande månad. Något som givetvis förvånar experterna. Det troliga måste ändå vara att hushållen snöat in sig på att ha det så bra för tillfället och därför inte vill tro att det skall ske några drastiska förändringar. Det är ju emellertid så att verkligheten kommer att hinna ifatt hushållen och räntan KOMMER att gå upp. Frågan är bara när och med hur mycket. Och hur länge vågar egentligen hushållen vänta?

Finansinspektionen spikar bolånetaket

Idag kom ett pressmeddelande från Finansinspektionen att reglerna om det nya förslaget på bolånetak införs från och med 1 oktober i år. Som tidigare diskuterats är det för ”...att öka konsumentskyddet och stävja en osund utveckling på kreditmarknaden”. Det är väl inte med klang och jubelsång som förslaget går igenom eftersom flera olika större institutioner har uttalat sig negativt om förslaget och att det snarare kommer få en negativ påverkan på lånemarknaden än att den skulle hjälpa till. Till och med Riksbanken har tydligt markerat att man är osäker på vad Finansinspektionen vill uppnå. De menar snarare på att det är skuldsättningen som är problemet, inte pantsättningen. Detta från en artikel hos DN.se idag. Vad menar han då med det? Jo att det inte är belåningsgraden som skall vara i fokus utan storleken på lånet eftersom det är det som avgör vad det kommer kosta i slutändan. Enligt finansinspektionen själva handlar det om att ta bort möjligheten att konkurrera med belåningsgraden och därmed lura in människor som kanske inte borde ta just det lånet i något som de inte klarar av.

Det är uppenbart att lånen kommer att bli dyrare i och med ökade räntor från det att priserna också kommer gå upp. Det här riskerar därmed att slå bakåt för Finansinspektionen och syftet med själva införandet. Idén att undvika sådana effekter är att FI tror att försäkringsprodukter kommer tas fram för att skydda kunderna mot just sådana effekter.

Ytterligare kritik som riktats mot förslaget är att man menar på att unga inte kommer ha råd att köpa sig en bostad på grund av taket. Vi har tidigare skrivit om ett par räkneexempel som jämförde lånen innan taket och efter. Här ser man att effekterna troligtvis inte blir så stora men risken är att Finansinspektionens siffror i det exemplet skulle kunna vara glädjesiffror och att verkligheten får en helt annan utgång.

Det är som vanligt. Det finns alltid för och nackdelar och ingen vet riktigt vem som får rätt innan själva förslaget är implementerat. Högst intressant är det i vilket fall och efter 1 oktober får vi alltså svaret om hur marknaden reagerar. Fram tills dess studerar vi och lär oss mer om vad ett bolån är.

Villa- och hemförsäkringar har blivit dyrare

Insplanet.com är en av våra största aktörer på Internet när det kommer till att jämföra försäkringar på Internet. De släpper då och då en så kallad försäkringsbarometer där de jämför priser på olika försäkringar i förhållande till tidigare perioder. Idag fick jag nys om att just en sådan jämförelse hade släppts och det gällde då främst hem- och villaförsäkringarna som hade stigit.

Undersökningen visar på att en hemförsäkring är åtta procent dyrare efter årets andra kvartal jämfört tidigare. Villaförsäkringen är sex procent dyrare än tidigare. Samtidigt kan vi också se att klyftan mellan de dyrare försäkringsalternativen jämfört med de billiga fortsätter att vidgas. Ett faktum så är både bra och dåligt beroende på vem man frågar.

DN.se påvisar en orsak där det beror på antalet ökade och anmälda skador har ökat kraftigt. En naturlig förklaring om den stämmer eftersom det är marknaden som styr. Ju fler skador som anmäls, ju dyrare blir premien. Inget konstigt, bara tråkigt. Samtidigt har exempelvis bilförsäkringarna inte ändrat sig alls under årets andra kvartal. Där ser vi ungefär samma priser som tidigare.

Om man då ställer sig frågan huruvida det är viktigt att kontrollera sina försäkringar och att jämföra dem med andra, är det verkligen värt mödan? Det är det faktiskt. Det är viktigt att ha klart för sig att det inte bara är priset som är det som påverkar ett val av försäkringar. Om du inte har en aning om vad som ingår i försäkringsskyddet är risken att det inte är så bra skydd, oavsett hur mycket eller lite du betalar. Därför måste man alltid läsa på, studera och forska i hur mycket försäkring man faktiskt får för de pengarna man betalar. Därför är tjänster som Insplanet.com väldigt viktiga.

Tak för bankbonusar införs

Det kan tyckas som en oväsentlig nyhet för privatekonomiskt intresserade men jag hävdar det motsatta. Att EU idag röstade igenom att banker i Europa skall införa tak för de bonusar som delas ut till ledningen är i högsta grad viktigt för privatpersoner. Det är just privatpersoner som fått förtroendet skadat när det gäller bankernas chefer som gått hem med fina kuvert från jobbet medan kunderna riskerar att bli av med sina sparpengar för att banken inte kan sköta sina uppgifter. Att bankerna nu tvingas inneha så pass mycket kapital att de skall klara de värsta kriserna som kan uppstå gör att bonusarna också minskar och att det troligtvis kan återskapa förtroendet hos kunderna.

Personligen är jag inte emot bonussystem i privata företag. Jag tycker det är ett bra incitament för att skapa en morot till ledningen att göra ett bra jobb. Gör de också ett bra jobb skall de ha betalt för mödan. Många väljer bara att se VD:n eller annan chef som en person med chefsställning och som har mycket betalt. Ofta jämförs de med arbetare och tjänstemän när diskussionen om lön och bonus dyker upp. På ett sätt rätt, på ett annat helt fel.

Att ha ansvar för flera tusen personer i ett större företag samt också ytterligare tiotusentals i nedåtgående led med familjer och släktingar som är beroende av personer som arbetar i företaget anser jag det fullt befogat att ha bonusar och höga löner. Klart att de som ansvarar för så många andra också skall ha mer betalt. De faller också tyngst när det väl smäller. Många väljer att se förbi den delen och menar på att man är lika utsatt som tjänsteman vid exempelvis ett varsel om företaget går dåligt. Jag håller inte med. Det finns många skyddsnät även för anställda och i facket medan varsel är den sista väg som en ledning vill gå. Att vissa anställda måste ”offras” för att 2000 andra är skall kunna ha jobbet kvar i ett företag som förhoppningsvis tar sig tillbaka på rätt köl igen borde väl vara hur logiskt som helst. Att personer som sedan blir varslade blir arga och besvikna har jag full förståelse för och köper rakt av. Men man måste också se bortom sig själv och ställa sig frågan varför företaget faktiskt varslar.

Tillbaka till ämnet. Bankbonusarna är en annan sak. I en bank så kan ledningen hetsas att ta större risker när det gäller att nå bättre resultat och därmed också få mer bonus. Det är fel eftersom det är vanliga människors privata besparingar man spelar med. Det kan få oerhörda konsekvenser i förlängningen. Se bara på Swedbank och satsningen i Baltikum. När bonusreglerna börjar gälla i januari 2011 så kommer det bli en stor skillnad i sådana satsningar. En chefsbefattning skall inte hetsas att ta större risker för att tjäna mer pengar.Jag själv väljer att spara pengar i Länsförsäkringar där lokala kontor runt om i landet bestämmer över sina egna pengar. Här sitter inte huvudkontoren med sina finanshajar som knappt är torra bakom öronen och spelar bort lokala kunder från landets pengar.

Bra EU.

Antal bostäder till salu går mot nya höjder

Bostadssajten Hemnet.se rapporterar just nu att det aldrig legat så mycket annonser för bostäder uppe som det gör just i detta nu.Hemnet inledde sina mätningar 2004 och nu har man alltså nått ett nytt högsta värde i mätningarna. Vill man köpa bostad kanske det är läge nu, innan antalet minskar och räntor ökar.

Sett till föregående års junimånad så ser vi att antalet villor till salu har ökat med hela 24 procent. 1/4 fler villor på marknaden är en ganska rejäl ökning, sett i antal villor. Bostadsrätterna hade inte en lika stor ökning men ligger ändå på 17 procent vilket också ger en stor effekt på siffran. Pratar man med företagen som förmedlar fastigheter och de som säljer dem så handlar det om bra väder samt förväntningar på en kommande räntehöjning som gör att man vill vänta med försäljningen.

Detta ständiga väder med andra ord…Är det inte tågtrafiken som blir drabbad så är det bostadsmarknaden.

SvD.se skriver idag om fenomenet och har intervjuat VD:n för svensk fastighetsförmedling som är en del av Swedbank. Peeter Pütsep menar på att det handlar om att det inte är lika enkelt att sälja sin bostad idag. Det gör att det också tar längre tid att få den såld och under tiden kommer det ut nya objekt. Något som gör att det samlas mer på hög.

Kontentan blir således att på grund av väder, ränteökningar och tiden det tar att sälja en bostad har vi just nu extremt mycket bostäder på Hemnet.se. För er som inte funderar så mycket om varför kan således nöja er med den sammanfattningen och gå in och börja söka bostad. Behöver ni ett lån kan ni svänga förbi Alltomspara och läsa på inför det kommande bankmötet.

Bensinpriset ner lagom till semestern

Vi svenskar har väl knappast blivit bortskämda med att bensinpriset varit lågt det senaste årtiondet. Så är egentligen inte fallet nu heller men det är å andra sidan betydligt lägre än vad det var i förra veckan. Idag kan vi läsa på DN.se att de flesta bensinbolagen sänkte alltså sitt riktpris med 35 respektive 45 öre. Det här bara under de senaste dagarna. Normalt i den här perioden av året brukar priserna skjuta i höjden och pristoppen sker alltid någonstans mellan midsommar och slutet av juli. I år får vi alltså leva med det omvända. Som om det skulle vara ett problem?

Man funderar ändå lite på vad det är som gör att bensinpriset ändå är så känsligt. I artikeln har man intervjuat diverse betydande personer som kan en hel del om marknaden där man också kunnat konstatera att i ett normalt fall har vi toppen i ovanstående period. Priset faller sedan för att nå en ny topp i slutet av augusti. Det här OM det inte är så stora svängningar i världsekonomin vilket det nu har varit.

Den amerikanska bostadsmarknaden har inte återhämtat sig lika bra som väntat, europeiska banker har gjorts stresstester för att se vilka investeringar som kan komma att bli aktuella men ännu inte fått några svar, arbetsmarknaden i USA är dålig och vi vet ännu inte hur kvartalsrapporterna är för bankerna för att därigenom kunna konstatera större investeringar. Allt detta gör således att svenskar kan köra billigare bil på semestern. Nationalekonomi är fantastiskt men det är inte alltid helt enkelt att hänga med om hur det fungerar, det är en sak som är säker.

Prishöjningar är inte att vänta under sommaren utan lär komma i höst istället. Allt som en reaktion till nuvarande låga priser. Skulle dessutom vädrets makter spela in och sätta en bra mycket värre orkansäsong i mexikanska golfen vilket skulle kunna leda till minskad oljeproduktion lär priserna inte bara öka, utan också skjuta i höjden. De nyheterna lämnar vi dock därhän och ser fram emot en billig bilsemester!

Kortavgifter utomlands kan bli en tråkig upplevelse på semestern

Idag läser jag en intressant artikel som tar upp aspekten med kortavgifter på olika banker. Med kortavgifter avser då en kostnad som dras från kontot när du väljer att ta ut pengar i en automat i utlandet. Det är ganska enkelt att konstatera att många banker tar ut hutlösa priser för ett uttag vilket också innebär att det kan löna sig rejält att kontrollera villkoren innan man stoppar in korten i en uttagsautomat.

I tabellen som sammanförts av Din Ekonomi på DN.se kan tydligt utläsas att de flesta banker tar också ut en växlingsavgift eftersom valutan som kommer ur bankomaten är lokal. Det är bara Ica Banken, GE Money Bank och Nordnet Asset Card som är fria. Dessutom är det bara ICA banken och Skandiabanken som inte tar ut en avgift för att plocka ut pengar. Det kan tyckas skrämmande i dagens informationssamhälle där man inte skall ha några kontanter och allt är digitaliserat. Det torde inte vara mycket skillnad att plocka pengar på Kreta som över gatan hemma i Örebro.

Hur överbryggar man det här problemet då? Ett alternativ kan vara att inneha flera kort. Det förutsätter dock att man dels har bra koll på alla krav och regler som finns på respektive kort. Dessutom bör du vara noggrann och kunna hålla koll på alla korten i plånboken. Ett annat sätt kan vara att inte göra massa små uttag om det är det man normalt gör. Gör två större uttag på semestern för att hålla kostnaderna nere. Tänk dock på att du är noga med hur du hanterar dina pengar eftersom du helt plötsligt har mer pengar som kan försvinna.

Det finns mängder med information om kreditkort på Internet. Läs på och ta ett beslut som passar dig.

Riksbanken höjer styrräntan

Det är nog inte många i ekonomi-Sverige som har missat dagens huvudnyhet. Riksbanken beslutade efter sammanträdet att höja styrräntan från 0,25 procentenheter till 0,5 procentenheter. Höjningen kommer knappast som en chock då det flera gånger under året har pekat på att den första höjningen kommer just under sommaren. Frågan är nu bara om det kommer mer höjningar framöver.

Svensk ekonomi har sakta men säkert återhämtat sig, trots att det de senaste dagarna varit osäkerhet på börserna av just den anledningen att det kanske har återhämtat sig för fort. Sveriges penningpolitik måste nog dock sägas ha skötts utomordentligt av riksbanken då de största ekonomiska smällarna har uteblivit, i alla fall om man tittar på makronivå.

Om man skall tro det pressmeddelande som kommit från Riksbanken idag så kommer höjningarna att avlösa varandra den närmsta tiden, främst för att både svensk och internationell ekonomi sakta har kommit tillbaka på rätt köl. Höjningarna kommer motsvara en genomsnittlig reporänta på 0,5 procent under tredje kvartalet 2010, 0,9 procent under fjärde kvartalet i år, 2,1 procent under tredje kvartalet 2011, 3,1 procent tredje kvartalet 2012 och 3,8 procent tredje kvartalet 2013.

Två stycken ledamöter i gruppen som sammanträdde idag motsatte sig en räntehöjning. Det var vice riksbankschef Karolina Ekholm och Vice Riksbankschef Lars E O Svensson som var dessa två.

Att räntorna går uppåt framöver är alltså bara att kallt kalkylera med. Det kommer bli dyrare med lånen, helt enligt den plan som funnits hela tiden. Nu återstår bara att se om bankerna varit all för generösa att godkänna lån till människor som kanske inte skulle fått godkänt eftersom de inte klarar av att hantera de högra kostnaderna som kommer i takt med att räntan går upp.

Allt dyrare att skaffa barn

Det finns många undersökningar som hela tiden genomförs i vårt avlånga land. Konsumentverket har precis släppt en där man tittat på kostnader för att ha barn idag mot kostnaderna att ha barn för 30 år sedan. Siffrorna talar sitt tydliga språk, barn är dyrare idag än vad de var förr. Cirka 43 procent dyrare med barn 2010 jämfört med 1980. Kanske bra för Stockholmarna att de är bäst på att spara till sina barn?

På hygiensidan är det helt klart blöjorna som ger en stor skillnad i kostnader. Även tonåren har blivit bra mycket dyrare där en genomsnittlig 14-årig tjej kostar 25 % mer och en kille motsvarande 32 procent. Framförallt är det tekniken som kommit till som inte fanns under 1980-talet. Idag har varje tonåring en mobiltelefon och en mp3-spelare.

Det är en naturlig utveckling enligt experter som just pekar på delarna där man ser att saker och produkter som innehas av barn idag är bra mycket dyrare än vad det var förr. Man vill att sitt barn skall trivas och köper också mer saker som samhället erbjuder. Det sista man vill dra ner på är trots allt barnens standard och där ligger det nog en hel del sanning.

Genomsnittlig månadskostnad för Bebis 2010:

Kläder och skor: 320 kronor
Fritid och lek: 60 kronor
Hygien: 480 kronor

Halvårskostnad för barn mellan 6 månader till 1 år

1980: 6 000 kronor
2010: 8 580 kronor

Årskostnad Flicka 14 år

1980: 25 320 kronor
2010: 31 680 kronor

Årskostnad Pojke 14 år

1980: 25 680 kronor
2010: 33 960 kronor

Folkia lanserar Folklånet

Folkia har blivit ett välkänt varumärke för många svenskar med sin flitiga närvaro i tv-rutan och på olika internetsidor. De har nu lanserat sin gamla produkt under ett nytt och mer folkligt namn, nämligen stora och lilla folklånet.

Lilla folklånet kan direkt översättas till ett microlån eller ett så kallat smslån som även det har synts flitigt i media men med något mer negativ klang än vad själva varumärket Folkia har sänt ut. Ett smslån brukar ofta omnämnas som väldigt dyrt och med väldigt luddiga avtal.Ett smslån brukar heller aldrig marknadsföras med räntor utan istället har man valt avgifter som ord för att beskriva själva kostnaden. Det här fick olika statliga verk att regera och numera är smslåneinstituten skyldiga att ange den effektiva räntan vid presentation av sina lån.

Det lilla folklånet består av tre olika nivåer för förstagångskunder och i fem nivåer för återkommande kunder. Som ett erbjudande i ledet så marknadsför Folkia lånet med att de som tar lånet första gången får en mycket trevlig och lägre avgift än de som är återkommande. Ett lån på 1000 kronor kostar endast 240 kronor att låna om man betalar tillbaka lånet plus avgiften inom 30 dagar. Även nivåerna 2000 och 3000 finns med något högre avgifter.

Det låter rätt ok i en första anblick. Snabba pengar och ganska billigt. Eller? Sanning med modifikation. När man talar om räntor brukar det normalt vara på årsbasis. Ett lån på 1000 kronor med en avgift på 240 kronor skulle få räntan 240/1000. En ränta på 24 procent. I månaden. Det är just det här som är problemet. En ränta på årsbasis är 12 månader. En ränta från ett smslån med återbetalningstid på 30 dagar är på en månad. Motsvarande normal årsränta för det här lånet blir således 24 x 12 % = 288 %. Inte lika häftigt.

Ännu tråkigare blir det när man börjar prata om den effektiva räntan som tar hänsyn till alla kostnader vid ett lån och sedan översätter det till en ränta. I Folkias fall med 1000 kronor för 240 kr blir den effektiva räntan 987 procent. Vilken normalt funtad person skulle ta ett lån med räntan 987 procent på en vanlig bank? Ingen.

Tänk efter innan ni tar era smslån och när ni har tänkt, släng tanken och skippa det.