Börsrasen – inget att oroa sig för på sikt

Nu när många marknader är på väg att återhämta sig efter den ekonomiska krisen, så är det andra oroligheter och händelser som får världen börser att dyka. Först var det oroligheterna i mellanöstern och i Nordafrika som hade en negativ påverkan för världen börser. Nu är det de hemska naturkatastroferna som får börserna att dyka nedåt.

När börserna dyker är det många som tar ut sina pengar och funderar på säkrare alternativ. Men att drabbas av panik är inte det rätta medlet. Vissa företag och organisationer påverkas mycket mer än andra när sådana händelser sker. Och historiskt sett så brukar börserna att återhämta sig.

Har man ett långsiktigt sparande så behöver man inte drabbas av panik. Det gäller att ha is i magen, historiskt sett så har börserna återhämtat sig. Man behöver bara ge det lite tid, troligtvis kommer börsen att stiga lika mycket som den har fallit.

För den som fortfarande är osäker, eller orolig, och vill ha ett annat säkrare sparande eller investeringsalternativ, finns det olika lösningar. Ädelmetaller som guld och silver brukar vara stabila, speciellt guld. Guldpriset har de senaste året skjutit i höjden och än så länge finns det inget som pekar mot ett annat håll. Förutom ädelmetaller kan man sätta över pengarna till ett sparkonto istället. Kolla in och jämför vilka sparkonton som ger den högsta sparräntan, det kan variera.

Inte bara elbolagen som är boven i dramat

Elpriserna sägs vara ett resultat av de höga skatterna som regeringen har belastat olika kraftverk med, vilket påverkar elbolagen i slutändan. Dessa skatter har gett regeringen stora inkomster som de har kunnat nyttja till att genomföra reformer och annat. Men det är medborgarna som för stå för notan när elpriset skjuter i höjden, speciellt de som bor i villa.

Det är inte bara elbolagen som är boven i dramat, när det gäller de höga elpriserna. Visst elbolagen tar ut stora vinster samtidigt som hushållen får betala höga elpriser. Men regeringen verkar inte direkt göra sitt bästa för att hålla nere elpriset. Kom ihåg att vattenfall är till stora delar ägt av staten och också ett av alla elbolag som redovisar gigantiska vinster.

När regeringen genomförde jobbskatteavdraget 2006 så har denna reform till stora delar ätits upp av de stigande elpriserna. Det blev med andra ord intre mycket kvar av jobbskatteavdraget, i mångas plånböcker. Att de höga elpriserna slår ut regeringens egna reformer och är ändå lite pinsamt.

Det är dags för regeringen att ta tag i denna situation på alvar och se till att elbolagen inte utnyttjar sin ställning. Kolla in vad du kan göra för att minska dina elpriser. Det finns tips och råd för den som vill ha hjälp. Kolla även in och jämför elpriserna för olika elbolag.

Välj vilken typ av buffertsparande som passar dig

Sist tog jag upp hur viktigt det är med ett buffertsparande och vad man bör tänka på, med lite tips och råd. Men ett buffertsparande kan ske på olika sätta, med fonder, aktier, sparkonto, värdepapper med mera.

Buffertsparande bör ske på ett relativt säkert sätt, i alla fall till större delen. Personligen tycker jag att det är okej att spara i fonder eller aktier så länge man håller koll. Men det är klart att det är tryggare att ha sina pengar i ett sparkonto istället. Jag tycker det absolut är rätt att ha kanske en eller två månadslöner på ett sparkonto och resten i fonder eller aktier. Det är upp till dig så klart, men man ska inte ta för stora risker i onödan.

Det går att hitta banker med sparkonton som ändå ger en relativt bra avkastning. Men det kräver ofta att du binder pengarna under några år eller månader. Och det är en avvägning du får göra hur stor del av pengarna som kan bindas upp. Annars är det en bra sätt att spara långsiktigt med en god sparränta och avkastning, utan att ta stora risker.

Just nu ger Akelius 5,37 procent i ränta om du binder pengarna under tre år. Men de omfattas inte av den statliga insättningsgarantin. Som ger dig upp till 100 000 euro tillbaka om din sparbank går i konkurs. En bank som omfattas av insättningsgarantin är SEB som ger den bästa sparräntan på 5,08 procent, om du binder pengarna under fem år.

Så det kan verkligen vara värt att kolla in vad för avkastning en fond ger mot vad det bästa sparräntan ligger på och vad för risker som fonden eller aktien ger.

Buffertsparande – något alla bör göra

De flesta tycker att det är viktigt att ha en ekonomisk buffert. Men frågan är hur mycket behöver man egentligen spara? Hur ser ditt sparande ut idag?

Nordea har undersökt hur stor, eller liten, buffert många har. 40 procent har en månadslön eller mindre i buffert. Cirka 12 procent har ingen buffert alls och lika många har en nio månadslöner eller mer.

Det är lite skrämmande att folk inte har ett bättre sparande. Tänk om du bli arbetslös eller liknande, då kommer hela din värld att rasa ihop när du inte kan betala dina räkningar. Det tar ju ofta ett tag att hitta ett nytt jobb.

Så klart är det väldigt individuellt hur mycket man ska spara. Men tänk över hur mycket du rimligtvis kan behöva spara och hur länge du kan klara dig på det. Hur mycket behöver du ha disponibelt och hur mycket kan du låsa i en annan sparform.

Att ha sina pengar på ett ”vanligt” sparkonto ger knappt någon avkastning. Det är bättre att sätta in, i alla fall en del, av pengarna i en annan sparform exempelvis ett sparkonto där du låser pengarna men får ut en högre ränta. Guld är ofta en stabil sparform och guldpriset har ökat väldigt mycket under 2000-talet. Kolla runt hur du kan placera dina pengar och vilka investeringsalternativ som finns.

Att ha ett buffertsparande är viktigt, så fundera ut hur ditt buffertsparande ska se ut det lönar sig när din ekonomi får sig en törn.

Svårare att få full ersättning från a-kassan

Att bli arbetslös är för många en omvälvande händelse i livet, speciellt ekonomiskt. Att vara med i a-kassan är inte längre en garanti för att man kan försörja sig ekonomiskt och få personer får ut 80 procent av sin tidigare lön.

En rapport från a-kassornas samorganisation, SO, visar att endast 4 procent får ut 80 procent av sin tidigare lön från a-kassan. Dagens ersättnings från a-kassan ligger på 680 kronor per dag. Och enligt rapporten från SO är detta för lite, i alla fall om man jämför med löneutvecklingen de senaste åren. Om ersättning skulle följt och indexerats efter löneutvecklingen, skulle ersättningen legat på 885 kronor per dag.

Rapporten visar också att om inte ersättningen höjs kommer utvecklingen leda till att endast 3 procent får ut 80 procent, under 2011. Harald Petersson, ordförande för SO, menar att det är viktigt att taket för ersättningen höjs så att den är i linje med löneutvecklingen.

Av de som är arbetslösa idag får endast 35 procent a-kassa och den utvecklingen är på väg åt fel håll. Det kan delvis bero på den höga avgiften för att vara med i a-kassan. Det är problematiskt och oroande, eftersom de som inte får någon ersättning från a-kassan istället får socialbidrag. Då socialbidragen har ökat drastiskt den senaste tiden är det kommunerna som får betala. Vilket i slutändan betyder att det är skattebetalarna som får betala.

Bankomatskortet försvinner – nu kostar det att ta ut från bankomaten

Nu kanske du tänker, vadå kommer de ta en avgift för uttagen ur en bankomat? Nej så är det inte, men indirekt så kommer du att få betala för att ta ut pengar ur en bankomat. Nu efter årsskiftet så har det vanliga bankomatkortet försvunnit. Med bankomatkortet kan du endast ta ut pengar från en bankom och det har varit helt gratis att skaffa samt inneha.

Framöver måste man nu skaffa ett kort som exempelvis VISA eller MasterCard, för att kunna ta ut pengar från en bankomat. Att inneha ett sådant kort kostar ofta pengar i form av en årlig avgift som bankerna tar ut.

Bankerna vill lägga kostnaden på kunden

Anledningen till att bankomatkortet försvinner är att bankerna vill lägga kostnaden för hanteringen av pengar på kunderna. Men är det inte så att kunderna, indirekt, betalar för att bankomaterna finns? Alla avgifter som bankerna tar är ju för att täcka sina rörelsekostnader och där borde det ju ingå kostnader för bankomaterna och hanteringen av pengar.

Man frågar sig hur långt bankerna kan gå med avgifter och överföring av kostnader på sina kunder. Vad händer härnäst att vi ska betala för att ha pengar på banken? Eller att bankerna lägger på en avgift för att vi ska kunna ha ett bankkonto?

Det är mycket att tänka på när man ska köpa en ny bil

Vad ska du tänka på vid ett bilköp?

Att köpa bil är mer komplicerat än vad man kan tro. Inte bara vill man syna bilen och se till att man inte köper grisen i säcken. Bilbranschen är rätt lurig och vissa fel på bilen kan komma i efterhand, så det gäller att vara försiktig och noga.

När det kommer till de ekonomiska delen vad bör man tänka på då? Först och främst är det ju viktigt att man betalar ett skäligt pris för bilen med ett fördelaktigt billån. Men det är inte allt. En bil kan vara billig att köpa, men den kan också kosta dig ännu mer i längden i form av dyr service, dyra reservdelar eller att den konstant går sönder med mera.

Olika märken har också lite olika lösningar på saker och ting. En bil som inte gått långt och är relativt ny kan stå dig dyrt, trots att inköpet var relativt billigt. Det brukar finnas anledningar till att vissa märken eller modeller har en billigare andrahandsmarknad än andra.

Mitt tips är att göra en noggrann research med allt från skatt, försäkringar, servicekostnader, priset på reservdelar med mera. Jag vill också passa på att påpeka vikten av att inte köpa billiga reservdelar. Visst kan det funka ibland men många gånger är det bättre, i längden, att betala några hundringar extra.

Finns det en bostadsbubbla i Sverige?

Många hävdar att det finns en bostadsbubbla i Sverige. En bostadsbubbla är när priserna på bostäder är väldigt höga och med pågående prisökningar. När priserna på bostäderna når en viss gräns sjunker värdet på bostäderna kraftigt, bostadsbubblan spricker.

Oftast lånar man pengar av banken vid köpet av bostaden och det är inte heller ovanligt att vissa även forsätter att belåna bostaden när den stiger i värde. När värdet på bostäderna sedan sjunker överstiger då bolånet värdet på bostaden. Detta resulterar i att många inte har råd att sälja sin bostad, utan måste acceptera att de måste bo kvar.

Det finns många olika delar och teorier om varför en bostadsbubbla spricker och orsaken till att bubblan byggs upp. Först och främst beror det på en övertro på det finansiella systemet samt ett större risktagande av bankerna när de beviljar lån. Exempelvis var det för 10-15 år sedan nästan otänkbart för en person med ganska låg inkomst att beviljas ett lån på 1-2 miljoner för att köpa ett boende.

Vad finns det för bevis eller signaler på att det råder en bostadsbubbla i Sverige?

Det finns vissa tendenser och signaler som påvisar att bostadsbubblan faktiskt existerar, om än rent teoretiskt. Oftast inser man inte detta innan det är försent. Först och främst har priserna på bostäder i Sverige stigit med 150 procent sedan 1997. Det är rätt alarmerande och det är den största värdeökningen i hela världen.

Vi kan även konstatera att andra länder som Irland, Storbritannien och Spanien har haft en liknande situation som här i Sverige. Men skillnaden är att de precis har haft ett ras på sina bostadsmarknader. Alla dessa länder har nu stora ekonomiska problem, exempelvis måste Irland låna pengar för att klara av sin ekonomiska kris.

Svenskarnas höga skuldsättning är också ett tecken på att bostäderna är för högt värderade. Med andra ord, skillnaden mellan svenskarnas skulder kontra inkomster är väldigt hög. Bankerna trissar upp priset på bostäderna genom att bevilja fler och fler lån till bostäder, även fast låntagaren kan ha en relativt låg inkomst. Detta ökar efterfrågan på bostäder och priserna går upp. Statistik från förra året visar att skuldsättningen i Sverige ökar i motsats till övriga länder där skuldsättningen minskar.

Låga räntor, den slopade fastighetsskatten samt andra politiska åtgärder påverkar också köpbeteendet på bostadsmarknaden.

Men det finns siffror som pekar åt rätt riktning ändå. Även fast svenskarnas skuldsättning har ökat det senaste året, så har bara färre än tio procent belånat bostaden för att konsumera andra varor. Vilket ändå tyder på en viss försiktighet när det kommer till belåning av bostaden, för tillfället. Även fast det inte alltid har varit så, historiskt sett.

Är du intresserad av att veta mer om hur ett bolån fungerar? Då kan jag tipsa om www.alltomspara.se, där kan du även få andra tips och råd om hur du förbättrar och tar hand om din privata ekonomi.

Investeringskontot – så funkar det

Den nya sparformen som blir tillgänglig efter årsskiftet har fått namnet Investeringskonto och vi är många som är intresserade av att veta hur det kommer att funka. Tanken är att det skall göra det enkelt att spara i fonder och aktier och det skall framförallt inte vara allt för dyrt när man gör vinster och annat. Tanken är att sparandet skall bli sundare med hjälp av det här Investeringskontot.

Det finns ett förslag som nu ligger på remiss om att människor som redan har massa pengar i andra fonder och inte vill sälja på grund av rådande reavinst skall få möjligheten att kvitta eventuell vinst mot räntekostnader efter att skatten betalats.

Investeringskontot är en ny form av de redan populära kapitalförsäkringarna som också kommer att finnas kvar framöver. Skattesatsen är något lägre på dessa men däremot finns ingen kvittningsrätt som kommer finnas på själva investeringskontot. Bankerna välkomnar den nya sparandeformen men tror att det kan ta ett tag innan det får genomslag.

Spännande är det oavsett.

Karensdag – en enkel förklaring

Många människor snackar ofta om begreppet karensdag men det är ganska många som faktiskt inte har någon koll på vad begreppet innebär. Därför vill jag passa på att tipsa om en mycket angenäm artikel om just begreppet karensdag där det på ett enkelt och tydligt sätt gås igenom!

Läs artikeln här!