Gemensam ekonomi – Vanligt eller ovanligt?

Nordea har gjort en undersökning där man studerat hur vanligt det är att ha en gemensam ekonomi. Det är en hel del intressanta siffror som går att använda för att se utifrån sitt eget perspektiv.Undersökningen inkluderar även personliga behov som personliga utgifter.

Det finns då olika nivåer eller grupper av hur gemensam ekonomi man har. Den delen som har delvis gemensam ekonomi brukar använda sig av en modell där man ut efter inkomst delar på de gemensamma utgifter som man har och det som blir över har man kvar hos sig själv och använder efter eget begär. Ungefär 17 procent av paren gör på det här viset. Cirka 15 procent väljer att dela gemensamma utgifter rakt av och sedan behåller resten för sig själva.

En viktig sak att komma ihåg när det gäller undersökningen är att det är stor skillnad på gifta par och de som är samboende. Av de gifta paren har över 70 procent gemensam ekonomi medan endast 34 procent av de samboende har det. Bara tre procent har helt separat ekonomi. Undersökningen visar också att många upplever det svårt att prata om gemensam ekonomi och att det ofta ligger konflikter i luften när det handlar om just gemensam ekonomi. En part i paret kanske inte får pengarna att räcka till riktigt och det skapar givetvis problem om man har ett avtal sinsemellan. Om man tittar på de som har 100 % gemensam ekonomi så kan irritation istället skapas på onödiga inköp eller slöseri med pengarna i allmänhet.

Jag tycker personligen att en gemensam ekonomi skall vara för de gemensamma utgifterna. Att sedan ha ett eget konto är viktigt, både för att ta lärdom av hur man sköter sin privatekonomi men också för att undvika konflikter med att man använder varandras pengar till sådant som man inte är överens om. Det skall dock poängteras att 85 procent av de tillfrågade i undersökningen ändå var nöjda med sin ekonomiska situation och hur det löst sig i deras fall. Det tar dock inte bort risken helt för osämja.

Investeringskonto – en ny sparandeform?

Dagens Industri skriver idag att det tidigare diskuterade investeringskontot nu kommer bli verklighet inom ett par veckor. Ett investeringskonto går att jämföra med en kapitalförsäkring med den skillnaden att skatten kommer bli något högre. Poängen med de här två formerna av sparande innebär att man inte behöver betala någon reavinstskatt vid försäljning utan istället betalar man en årlig skatt för innehavet. På så vis blir skatterna lägre än vid normalt sparande som sker vid aktiehandel eller fonder.

Investeringskontot beräknas få en årlig skatt på 1,2 procent, jämfört med kapitalförsäkringens 0,75 procent. Alltså högre men ändå lågt. Problemet man har sett med just kapitalförsäkringar är att människor utnyttjar systemet och säljer sitt innehav så fort året håller på att ta slut och på det viset undviker att betala skatten. Däremot har man planer på att spärra det här i investeringskontot genom att ta ut skatten per kvartal istället för per år. Det gör att människor inte kan utnyttja systemet på samma sätt.

Jag tycker det låter jätteintressant ur ett privatekonomiskt perspektiv. Att få ytterligare en sparandeform som duckar för reavinsten lär locka väldigt mycket nya kunder.

Sveriges bästa bolån

Svenskt kvalitetsindex fortsätter att presentera sina kundundersökningar gällande olika finansfaktorer i bankerna. Vi har sett vad kunderna tycker om internetbanker, försäkringsbolagen och bankerna som allmänhet men nu kommer också en undersökning om hur kunderna ställer sig till de bolånen som erbjuds hos just bankerna i fråga.

Det är intressant att se att även i den här undersökningen så är det Länsförsäkringar som tar hem förstaplatsen med Sveriges nöjdaste bolånekunder. Banken har sedan 2005 legat i topp i den här undersökningen och fortsätter alltså att krossa sitt motstånd. Genomsnittsindexet ligger på cirka 73 medan Länsförsäkringar tar hem hela 81,7 i indexmått. Det är en ordentligt bra nivå i förhållande till rikets snitt.Vi skrev ett inlägg för exakt ett år sedan om när Länsförsäkringar vann även då

Mats Eriksson, VD på Länsförsäkringar pekar ut tre huvudfaktorer till resultatet i undersökningen. Dessa tre är trygghet, närhet till kunderna och goda erbjudanden. Han tror också att den lokala förankringen ger bolaget mycket och infriar också en trygghet.

På andra plats i mätningen om kundernas nöjdhet ligger Handelsbanken, och i botten på listan ligger Nordea Hypotek, Swedbank och SEB Hypotek som har en hel del att ta igen när det kommer till vinnarna i undersökningen.

1: Länsförsäkringar – 81,7
2: Handelsbanken (inkl Stadshypotek) – 73,7
3: SBAB – 71,2
4: Swedbank – 69,9
5: SEB Hypotek – 68,6
6: Nordea Hypotek – 68,2

Branchen – 73

Lär dig mer om Bolånetaket

Idag fick jag ett tips om att det äntligen kommit upp en bra artikel om bolånetaket som det varit så mycket snack om den senaste tiden. Den 1 oktober 2010 infördes det som kom att kallas för bolånetaket. Det är ett sätt att hindra utlåningen av pengar till bostäder att fullständigt spåra ut nu när räntorna varit så låga. Med bolånetaket kan du som låntagare inte låna mer än 85 % av bostadens värde. Resterande 15 % måste finansieras med kontantinsats alternativt ett blancolån som har bra mycket högre ränta.

Läs artikeln om Bolånetaket

Bostadspriserna något lägre ute i landet

Tar idag till mig en prisundersökning som gjorts på den svenska bostadsmarknaden. Sett till senaste månaden har inga priser ändrats men om man ser till den senaste tre månaderna så har priserna ute i landet förändrats, i alla fall när det gäller bostadsrätter. Enligt den senaste undersökningen som gjorts så har priserna på bostadsrätter gått ner med tre procent medan villapriserna ligger kvar på samma nivå. I Stockholm är trenden tvärtom där priserna istället har gått upp.

Det troliga är att intresset för köp av bostäder har ändrats något efter förändringen i styrräntan, riksbankens ändrade prognos för kommande ränteförändringar samt införandet av bolånetaket. Det kan dock vara så att fler restriktioner för bostadsmarknaden är på ingång med bland annat amorteringskrav på lånade pengar. Det här skulle kunna få större effekter på priserna och att människor inte kan låna lika mycket pengar som tidigare. Det skulle troligtvis trycka ner priserna på bostadsmarknaden. Det här är dock bara spekulationer just nu.

Sparandet dåligt i svenska hushåll

Inte sedan sista kvartalet under 2006 har sparandet varit så lågt som det är just nu i svenska hushåll. Just nu ligger det sparandet på minus 15 miljarder kronor. Samtidigt ökar hushållens sammanlagda förmögenhet. Samtidigt så ser man också att de sammanlagda skulderna också ökat under det tredje kvartalet. SCB;s kommentar till den här delen är att man tror att allt fler människor lånade till bostad innan bolånetaket trädde i kraft den förste oktober. På så vis ökade också skulderna rejält. Kommentarerna till det låga sparandet är att det till stor del kommer från att hushållen sålt aktier, aktiefonder och obligationer samt ökat sin upplåning under kvartalet.

Risken med den här trenden måste väl ändå vara att sparandet fortsätter att minska och bli sämre för varje undersökning som görs. Aldrig förr har människor haft så mycket pengar över, tack vare de låga räntorna, och ändå så är sparandet nere på lägsta nivåer. Det är för mig obegripligt. Tyvärr konsumerar man väl mer under tiden man har mer pengar istället för att stoppa undan dem och de lär många familjer få sota för under de kommande månaderna och åren. Tyvärr.

Inga lockpriser i Danmark

E24,se har idag en intressant intervju med den danska branschorganisationen för mäklare där fenomenet lockpriser gås igenom. Lockpriser är egentligen ett uttryck för att sätta ett medvetet lägre pris på en bostad som skall säljas för att locka till budgivning mellan fler parter och därmed få upp prislappen. Priset sätts av mäklaren.

Intervjun visar på att det här inte alls existerar i vårt grannland Danmark. Det finns för övrigt inte speciellt många länder som har det som Sverige överhuvudtaget när det kommer till husförsäljning. Intervjuobjektet blev uppriktigt förvånad när han fick reda på hur det fungerade i Sverige och att ett sådant sätt i Danmark alla gånger i veckan hade stridigt mot god mäklarsed. Det kan jag som läsare av artikeln tycka vara oerhört anmärkningsvärt.

I Danmark sätter mäklaren det priset på huset som han eller hon faktiskt anser det vara värt med hänsyn till vad de också tror att folk är villiga att betala för huset. Utifrån det här priset så diskuteras sedan affären och vissa gånger blir priset lägre och andra högre. Poängen är att det kommer upp genom en diskussion med den person eller det par som säljaren vill sälja till.

Jag fastnade också för uttalandet om att han tyckte att den svenska budgivningen mer var lik en auktion än en vanlig budgivning. I Danmark har man ingen öppen budgivning utan går det till att man vill ha en budgivning får alla intressenter lägga sitt bud i ett kuvert och lämna in. Alla kuverten öppnas sedan vid samma tillfälle och det budet som är högst vinner huset.

LITE skillnad på den svenska marknaden.

Trevlig helg.

Sveriges bästa företag

Även om det inte har så mycket med privatekonomi så kan man inte låta bli att ibland gotta sig i begrepp som ”Sveriges bästa” eller ”Sveriges rikaste” eller ”Sveriges sämsta” i olika sammanhang. Därför tycker jag ändå att det är roligt att anamma olika sådana listor som då och då kommer upp i olika svenska medier. Den här gången är det va.se (Veckans affärer) som presenterat sin lista över Sveriges 500 mest lönsamma företag. Jag tänker inte återberätta allt det utan plocka ut top 5 i de tre olika kategorierna som använts. Det är nog så intressant och spännande.

Mest lönsamma företag 2009

1: Alecta – 90 866 (miljoner kronor)
2: AstraZeneca – 82 674
3: AMF Pension – 48 974
4: Nordea – 32 657
5: Investor – 32 297

Bäst vinstmarginal 2009

1: Industrivärlden – 1075 (procent)
2: Investor – 812
3: Alecta – 489
4: AMF Pension – 325
5: Svensk Exportkredit – 77

Bäst avkastning 2009

1: ATG – 119 (procent)
2: Svenska Spel – 63
3: Industrivärlden – 47
4: Deloitte – 45
5: SAAB Automobile – 42

A-kassa – en trygghetsförsäkring

Tänkte egentligen bara göra en liten not idag på begreppet A-kassa. Jag noterade att det lades upp en omfattande och intressant artikel om just arbetslöshetskassan, eller a-kassan, på Allt om Spara under gårdagen. Artikeln går igenom funktionen A-kassa och vad den är tänkt att göra, vad den kostar, vilka olika det finns, vilka krav som gäller för att kunna ta ut den och så vidare. Det är inte helt enkelt att hänga med om vad den faktiskt gör och innebär så för er som är lite osäkra på hur A-kassan verkar för just dig rekommenderar jag verkligen ett besök.

A-kassa – En trygghetsförsäkring

RUT-avdrag för läxläsning

Ja det stämmer faktiskt. Skatteverket har valt att göra en riktigt generös tolkning av lagen i det här sammanhanget när det gäller RUT-avdraget och läxläsningen. De medger dock själva att det är en ordentlig gråzon men som de inte valt att granska.

Rent tekniskt fungerar det som så att de hushåll och familjer som valt att ha hemhjälp med städning eller andra sysslor som går att hänföra till RUT-avdraget också hjälper barnen med sina läxor under den tid som de vistas i hushållet. Den här tiden faktureras som annan tid och det här lägger sig alltså inte Skatteverket i. Rent teoretiskt innebär det då att avdraget som kan göras för hushållsnära tjänster, RUT, går också att tillämpa på läxläsning, hur komiskt det än låter.

Man kan tycka att de här systemen börjar gå allt för långt nu men personligen ser jag inget konstigt i detta. Jag antar att man inte har tid att städa för att man inte är hemma och således inte heller alltid har tid att hjälpa till med läxorna. Den moraliska biten är en helt annan diskussion hur vida föräldrar skall finnas där för sina barn och så vidare men den tänker jag inte behandla här.