Världens ekonomi klyvs

Det är inte speciellt mycket snack om finanskrisen nu längre, särskilt inte på svensk basis. Det är emellertid ganska konstigt eftersom flera ekonomier påvisar att tillväxten åter igen har avstannat och man nu ser en negativ trend komma tillbaka. Det kan vara så att krisen blåstes av lite för enkelt och att man nu får syna för de besluten. Metro´s riksupplaga skriver idag ett reportage om de olika stora ekonomierna och deras status och personligen tyckte jag det var väldigt intressant.

USA
Det land som från början såg ut att hitta tillbaka fortast var USA. Som det ser ut nu så har den amerikanska centralbanken precis bekräftat att ekonomin åter igen har börjat bromsa in.

Kina
Världens just nu bästa ekonomi. Kina har istället problem med att det går för mycket uppåt och försöker bromsa in ekonomin med hjälp av politiken. Kina börjar också få känningar av en fastighetsbubbla som börjar att spricka.

Japan
Japan har gått bra senaste tiden men nu kommer det rapporter om att det även här börjar vända. Tillväxttakten sjönk under andra kvartalet med bra mycket mer siffror än vad experterna hade räknat med.

Tyskland
Tyskland är den ekonomi i Europa som går absolut bäst. Ekonomin växte under andra kvartalet och de som är absolut gladast för detta är Sverige som har väldigt stor export till just Tyskland. Går Tyskland bra så går Sverige bra, det är ett bra riktmärke.

Både Spanien och Grekland har det fortsatt tufft även om underskotten blivit något bättre i Grekland. I Spanien har människor så mycket skulder att det är svårt att se ett slut på eländet.

I Sverige då? Jodå, det går rätt hyfsat här och det är troligtvis därför som vi inte läser och hör lika mycket om krisen längre. Eftersom det ekonomin fortfarande är på väg uppåt här läggs fokus på de glädjande nyheterna istället för att rapportera om nedåtgående ekonomier runt om i Världen. Problemet är väl bara det faktum att alla ekonomier på något sätt är sammanlänkade. Om det nu vänder i USA, Kina smäller sin fastighetsbubbla och Japan fortsätter med sämre tillväxt så kommer det garanterat få konsekvenser, både här och i Tyskland.

Jag sammanfattar dagens inlägg och nyhet med ett klassiskt ordspråk, precis som igår. Ropa inte hej förrän vi är över ån.

Elpriser upp i vinter igen?

Det är i vilket fall vad man får erfara om man väljer att läsa DN.se idag. Det brukar heta att ”Man lär sig av sina misstag”. Det är ett bra ordspråk och något som dessutom brukar fungera. När jag då läser om att de svenska kärnkraftverkens årliga inspektioner åter igen är försenade så vet jag inte om jag skall skratta eller gråta.

Ni kommer ihåg föregående vinters hutlösa elpriser? Kylan slog till som aldrig förr och kostnaden för en kilowattimme skenade direkt då bristen på el var ett faktum. Mycket av problemen hade kunnat undvikas om det inte vore för att flera av de svenska kärnkraftsverkens reaktorer stod stilla och vi därför hade ett rejält underskott i elproduktionen. El kan som veterligen inte lagras utan förbrukas samtidigt som den produceras, något som då innebär att minskad produktion vid extremkyla föranleder underskott.

Det är en ganska enkel ekvation som presenteras och givetvis är det något som elbolagen också känner till. Eller? Det riktades en hel del kritik mot chefer i el-branschen för den dåliga planeringen med stängda reaktorer. Jag har någonstans en liten förståelse för sådana misstag eftersom ingen kunde förutspå sådan kyla. Det var ju trots allt inte bara elen som brakade samman under vintern 2009/2010. Det jag däremot stör mig rejält på är att man inte drar lärdom av det hela. Nu vet vi att det KAN komma extremkyla och det är därför ganska sunt att vara förberedd. När man då läser att inspektionerna har uteblivit och framskjutna.

Det är olyckligt att man har skjutit fram revisionerna till sent på året. Man borde lägga revisionerna under lågsäsongen, säger Niklas Damsgaard, som är energiexpert på konsultföretaget Econ Pöyry.

Det kan inte kräva många högskolepoäng för att räkna ut att det är under sommaren som inspektionerna skall ske och under vintern som produktionen skall toppa. Det kan man till och med läsa att elbolagen vill. Men varför i herrans namn kan inte det här planeras bättre. Oavsett hur, när och varför det görs så är det konsumenterna som blir lidande i det sista ledet. Det är också de som får betala. Priserna går upp för att täcka kostnaderna att köpa in el och det läggs också på mot priset för kund.

Den här fria marknaden med fri konkurrens mellan elbolagen och den reform som skulle ändra på allt blev inte riktigt så bra som det var planerat. Det visar sig gång på gång. Nu är säkert inte det sista ordet sagt i det här och det kan mycket väl vara så att det hinner inspekteras klart innan kraften behövs. Det kan också vara så att det blir en rekordvarm vinter och ingen behöver använda elen på samma sätt. Om detta kan vi bara spekulera.

Det finns två andra ordspråk som jag tycker säger mycket och som ständigt används.

Den förberedde överlever” och ”En gång är ingen gång men två gånger är en gång för mycket”.

Två ordspråk som Elbolagen kanske skulle fundera både en och två gånger extra på.

Sänkta avgifter hos Smslånebolagen

DN.se brukar vara en populär tidning för oss här på Ekonomiskt.se att relatera till och det fortsätter vi med att göra. Det dyker ständigt upp artiklar som är intressanta i ett privatekonomiskt perspektiv och så har även skett idag. Det har nu blivit känt att alla de SMS-lånebolag som finns på svenska marknaden har blivit bättre på det som de tidigare kritiserats för, nämligen att påvisa kostnader för de lån som kunder kan ta hos dem. Konsumentverket har granskat 29 av de 30 bolag som verkar på den svenska marknaden och det har gett effekt. 20 bolag har sänkt eller tagit bort det som de valt att kalla för avgift. Ett begrepp som kommer förbjudas i årsskiftet där den nya konsumentkreditlagen träder i kraft. Alla bolag blir där skyldiga att påvisa den effektiva räntan för att det skall bli tydligare att jämföra med andra lån som går att ta.

Av de 30 bolag som fanns hade alltså 20 gjort rätt för sig och påvisat både räntor och sänkta avgifter. 10 av bolagen har dock en bit kvar där man inte påvisat vilka kostnader som tas ut för att täcka krediten. Något som Marknadsdomstolen kan få ta ställning till om det inte sker än bättring inom den närmsta tiden. Tre företag valde att lägga ner sin verksamhet efter granskningen men det är oklart varför. Det går bara att spekulera i.

Det som är intressant i det hela är att trots att påtryckningar har kommit och att visualiseringen av kostnader nu har blivit bättre så är fortfarande kostnaderna lika höga för att ta själva lånet. Bolagen har minskat ”fasta avgifter” men istället höjt räntan så det är fortfarande lika dyrt att ta ett smslån, det går inte att komma ifrån. Här har ju emellertid inte Konsumentverket mycket att komma med eftersom det måste vara var mans eget ansvar om vilka lån man tar och tar. De som trots påvisningar om tusentals procent i ränta ändå väljer att ta ett smslån måste någonstans falla för uttrycket – Skyll dig själv.

Här menar många på att det inte ä så lätt att säga på det sättet, alla har det inte så lätt och det finns folk som inte har någon annan utväg och så vidare. Jag håller inte med. Det måste ALLTID finnas en annan väg än att välja smslånet. Dessutom är det inte så att bara för att man tar ett smslån så är det kört. De som tar ett lån en vecka innan lönen och sedan betalar tillbaka det när pengarna kommer blir aldrig satta i en skuldfälla. Problemet är att smslån ofta lockar till sig folk med redan svåra ekonomiska bekymmer som inte tror att ett smslån eller två kan göra saken så mycket värre. Alla vet hur oförmånliga lånen är och ändå ökar de lavinartat. Det är en ekvation som är svår att få ihop.

Det viktiga i hela den här diskussionen nu är i vilket fall som helst att smslåneinstituten kommer bli skyldiga att redovisa räntekostnaden. Eftersom en ränta normalt baseras på år och i smslånens fall skall betalas tillbaka inom 30 dagar så sticker det iväg till ofattbara procentsatser snabbt. Det här gör garanterat att många kommer fundera både en och två gånger innan man skickar iväg smset.

Det är rätt stor psykisk skillnad att ta ett lån på 3000 kronor och betala 500 kronor i avgift än att ta ett lån på 3000 kronor och betala 552 %  i ränta...

RUT-avdraget populärt

Det ständigt omdebatterade RUT-avdraget har aldrig använts så mycket som det görs just. Ena sidan av politiken vill ta bort det medan andra halvan vill ha det kvar. En grupp som troligtvis hoppas på att det blir kvar är barnpassarna eller ”Nannys” som den utrikiska varianten heter. Idag har det blivit väldigt populärt, inte minst i städerna, att använda sig av så kallade Nannys. Det har blivit så vanligt att anställda åker med på familjens semester då det blivit så uppskattade av de familjerna som de arbetar för. Det här skriver DN.se.

Avdraget infördes 1 juli 2007 och innebär att staten står för halva kostnaden för tjänster som städning, fönstertvätt, barnpassning och trädgårdsarbete. Rut står för rengöring, underhåll och tvätt och bygger på att familjer som utnyttjar bidraget får subventionerade kostnader i form av skatteavdrag. Idag arbetar ungefär 11 000 personer inom sektorn som finansieras med RUT-avdraget. Kostnaden för staten är cirka 1 miljard i uteblivna skattepengar, en bråkdel om man jämför med ROT-avdraget som är 10 gånger dyrare.

RUT har blivit väldigt populärt i Sverige oss och under föregående månad köpte 240 000 hushållsnära tjänster som kunde nyttja bidraget. Det är nästan lika många som köpte samma tjänster under HELA 2008. Populärt värre. En avskaffning av bidraget skulle alltså få ganska stora konsekvenser, inte minst för branschen om hushållsnära tjänster. Undersökningar visar idag på att 65 % av alla anställda kommer försvinna och att fyra av tio familjer som nyttjar hushållsnära tjänster inte längre kommer fortsätta med det om det blir dubbelt så dyrt.

Personligen tycker jag att bidraget är bra och att det borde få vara kvar över nästa mandatperiod också, oavsett vem som tar hem valet. Eftersom det tar en period att köra in ett sådant system som RUT är tror jag att om man väntar ett par år till så kommer systemet få ett riktigt bra fäste och vara en naturlig del av det svenska samhället. Det har mer eller mindre redan blivit det och det torde inte finnas anledningar att plocka bort det. Att få bort de svarta tjänsterna som var oerhört vanliga i den här sektorn av jobb tidigare måste ses som en lyckad kampanj. Dessutom visar nettosiffrorna på att kostnaden och intäkterna börjar gå mot break even, det vill säga att de är lika stora. Samtidigt som skatteintäkterna minskar för svenska staten så minskar också utgifter inom exempelvis a-kassa och bostadsbidrag.

Låt familjer som vill använda sig av RUT få göra det. Det tror jag alla vinner på i det långa loppet.

Stå på er om kortavgifter

”Kortköp medför tillägg på 3 kronor”

Den här frasen har de flesta sett på merparten av alla småbutiker och pizzerior runt om i landet. Nu är den dock ett minne blott. Från och med den 1 augusti 2010 finns det en lag som förbjuder butiksinnehavaren att ta ut en extra avgift i samband med kortbetalning. Många har stått på sig tidigare om att det inte är tillåtet men det har alltså inte funnits lagligt stöd för att slippa avgiften förrän nu.

Alla butiker som erbjuder kortbetalning måste betala någonstans mellan 0,6 – 3 kronor per transaktion till banken som löser in själva betalningen. Det här blir snabbt räknat ganska mycket pengar på en månad för en butik som har mycket kunder. Tidigare har det varit tillåtet att ta ut en extra avgift förutsatt att man dels inte tjänade på själva avgiften samt att man tydligt informerade kunderna om att det fanns en extra avgift. Nu är alltså det här helt bortplockat och det är inte alls tillåtet att ta ut extra pengar för korthanteringen, oavsett om man informerar eller inte.

Problemet ligger egentligen inte på köparen eller hos handlaren. Regeringen verkar idag för att samhället skall bli mindre beroende av kontanter för att minska både hantering och rånrisker. Det är givetvis en bra väg att välja men det skall inte göras på bekostnad på affärsinnehavarna. Lagen som sådan är bra men då måste man också börja reglera de stora utsugarna i frågan, nämligen bankerna. Hur många miljarder om året får de troligtvis in på alla korthanteringar som görs? Troligtvis en himla massa. Vilka är det som finansierar? Butiksägarna. Oavkortat.

Förbjud bankerna att ta ut extra avgifter för korthanteringen så kommer det inte finnas en handlare i det här landet som ens hade kommit på tanken att ta ut extra betalt för sina varor bara för att man köper sakerna på kort. Vill man ta bort kontanterna i samhället måste man börja i rätt ände.

SEB släpper ny boprisindikator

Semestern är över och man kastas rakt in i hetluften igen. Ekonomin stannar aldrig och det finns alltid intressanta artiklar att rapportera om. Idag fastnar jag i SEB´s månatliga boprisindikator där man främst kan se hushållens förändrade syn på ekonomin sedan den senaste indikatorn släpptes.

Svenskarnas syn på ekonomin börjar bli något mer realistisk än tidigare då de flesta verkade se mellan fingrarna på att räntor skulle öka och att lån skulle bli dyrare. Dessutom valde många att tro att bostadspriserna skulle falla, en åsikt som nu verkar ha vänt något. I den här rapporten är det endast 18 procent som tror på fallande bopriser jämfört med 21 procent i den tidigare mätningen. Dessutom tror svenskarna att reporäntan kommer ligga på 1,13 procent istället för 0,94, ett år framåt i tiden. En siffra som alltså är högre men fortfarande väldigt låg, särskilt om du talar med experter på området. Riksbanken själva har en prognos som talar för en ränta på drygt två procent inom ett år. En viss skillnad.

Att binda lån på rekordlåga nivåer är fortfarande ingenting som lockar gemene man. Trots att alla de olika marknadsräntorna för bolån ligger historiskt lågt så väljer svenskarna att leva än billigare med de rörliga lånen. Om man dock har en knaper ekonomi där en snabb förändring i räntan skulle få ödestigna konsekvenser så bör man se över sin räntesituation. Varför inte titta på den femåriga räntan som nästan aldrig varit så låg som den är just nu.

Intressanta siffror som lär ändras både en och två gånger framöver. Jag väljer att gå på experternas åsikter och tycker ändå att svenskar i allmänhet är naiva. Dessutom väljer många att konsumera bra mycket mer nu när det är mer pengar över varje månad, pengar som kanske skulle lagts i en buffert för framtida kostnader.

Var och en gör som de vill men det är aldrig fel att fundera en extra gång.

Nya räntor hos SBAB

Det är ganska många mindre banker som har samarbeten med det svenska bolåneinstitutet SBAB. När SBAB väljer att höja sina räntor följer ett flertal olika banker med och det får ganska stor effekt för många människors bolån. Idag kommer pressmeddelandet om att SBAB väljer att höja sina räntor igen. Tremånadersräntan går upp med 0,1 procentenheter medan tvåårsräntan höjs med 0,06 procentenheter. Lånen med sju respektive tio års bindingstid höjs med 0,04 respektive 0,05 procentenheter. Resterande räntor står kvar på samma nivå.

Det är är en effekt av Riksbankens höjningar föregående vecka och det är den här typen av nyheter vi måste vänja oss vid framöver. Ju mer ekonomin återhämtar sig desto mer kommer Riksbanken arbeta tillbaka styrräntan till ”vanliga” nivåer och då är det naturligt att marknadsräntorna hos bankerna och bolåneinstituten följer efter. I och med SBAB´s höjning så kommer också samma räntor hos ICA-banken, Ikano Bank, Nordnet Bank, Salus Ansvar och Bank 2.

Ekonomiskt.se har börjat stiga i rankningen när det gäller svenska ekonomibloggar och det tycker vi givetvis är oerhört roligt. Under kommande tre veckor kommer det inte vara några uppdateringar i bloggen då semester stundar för våran skribent. Därför kommer det vara tunt med uppdateringar men det hoppas vi ni har överseende med.

På återhörande den 9 augusti!

Sparande blir bankernas nya vapen för konkurrens

Läste en spännande artikel ur privatekonomisk synpunkt häromdagen på Dagens industris privatekonomiska avdelning Dinapengar.se. Det var Skandiabankens VD som var intervjuad men personligen tror jag att artikeln speglar ganska många banker i dagens läge. Det har ju varit en väldig hets på lånemarknaden de senaste åren där i stort sätt all fokus har lagts på att försöka roffa åt sig sig så många nya låntagare som möjligt till bankerna. Den här strategin har emellertid minskat kraftigt den senaste tiden. Exempelvis rapporteras det om att Swedbank har minskat sin marknadsandel på bolån från 30 till 15 procent. Konkurrensen börjar bli oerhört hård.

Det börjar bli allt mer tydligt att bankerna försöker hitta andra vägar att skapa kunder och kontakter i landet och flera har valt vägen att börja erbjuda attraktivt sparande istället för just olika låneerbjudanden. Vem vinner på det här? Givetvis vinner banken på att få fler kunder, oavsett lån eller sparande, men givetvis har gemene man mycket att hämta på att bankerna erbjuder ett bättre sparande. Är det någonting som varit väldigt dåligt de senaste åren så är det just sparandet med bara några decimaler ränta för vanliga sparkonton med mera. Det här skall det nu bli ändring på och ju fler som inleder konkurrensen med den här formen av kundrekrytering, ju fler kommer hänga på trenden och privatpersonerna får en stor möjlighet att välja attraktivt sparande med förmånliga räntor.

I Skandiabankens fall handlar det inte bara om att erbjuda ett attraktivt sparande på konto utan här handlar det om breda möjligheter till fonder där man inte bara erbjuder egna fonder utan också öppnar upp ett torg där man kan spara pengar i de fonder man vill, oavsett om man tillhör Skandiabanken eller inte. Dessutom vill man gärna rucka på reglerna för avdraget gällande pensionen men det är givetvis inget som banken själva kan påverka men ju fler röster som höjs kring frågan, desto bättre blir sannolikheten att man får till en debatt kring frågan.

Som privatkund bör man alltså hålla utkik framöver huru vida villkoren för olika typer av sparande faktiskt kommer förändras. Man bör också se över sitt eget sparande och vad man egentligen tjänar på att ha det i den banken man är idag. Ett skifte skulle kunna få en stor effekt.

Priser på bostadrätter sjunker

Vi har flera gånger tidigare rapporterat om de undersökningar som görs av Mäklarstatistik varje månad gällande bostadsprisernas ned- och uppgångar, månad för månad. Idag har siffrorna för juni dykt upp och vi kan gladeligen rapportera om att siffrorna faktiskt ser bra ut, i vilket fall om man är intresserad av bostadsrätt.

Priserna för bostadsrätter har under juni månad i genomsnitt gått ner med 3 procent. Om man exempelvis ser till endast Storgöteborg så är samma siffror hela 6 procent, en kraftig minskning i sammanhanget. Stormalmö visar också minskade siffror medan Storstockholm visar på en procentenhet uppåt. Villorna däremot har gått upp med en procentenhet sett över riket.I Malmö och Stockholm gick villapriserna ner medan i Göteborg stå kvar på samma nivå som tidigare.

Snittpriser bostadsrätter;

Stockholm: 53 907 kr / kvm
Göteborg: 34 414 kr / kvm
Malmö: 21 673 kr / kvm
Hela riket: 20 487 kr / kvm

Snittpriser villor;

Stockholm: 3,9 miljoner
Göteborg: 2,8 miljoner
Malmö: 3,1 miljoner
Hela riket: 2,2 miljoner

Man räknar inte med några större förändringar under hösten även om Riksbanken har höjt sstyrräntan och att Finansinspektionens infört sitt nya lånetak. Det här är insatser som kommer få en påverkan om längre tid och inte redan i höst. Om man tittar på prisbilden under de senaste tre månaderna så ligger priserna fortfarande högre än tidigare så det är för nära att uttala sig om vi har en trend eller inte. Det är ju alltid positivt om priserna går ner, i alla fall om man är köpare.

Mäklarna är ett märkligt släkte

Idag kommer rapporter om att allt fler mäklare anmäls till Fastighetsmäklarnämnden än tidigare. Föregående år var ett ganska lågt år i statistiken men nu verkar den vara på väg uppåt igen. 141 bostadsmäklare har anmälts den första halvan av 2010 varav 33 stycken av dessa blev varnade. INGEN blev av med sin registrering som mäklare. Jämfört med föregående års hela siffror på 272 så går det alltså mot fler anmälningar om trenden håller i sig.

Vad handlar då anmälningarna om? Framförallt handlar det om budgivningen vid köp av bostadsrätter. Köparen är ofta osäker på om det verkligen gått korrekt till och om de pris de tvingats betala verkligen var så högt som det angavs. En hel del anmälningar handlar också om att att människor känner sig lurade eftersom det visat sig bra mycket mer fel på bostaden efter att man flyttat in och inte fått information om.

Varför sker det fler anmälningar då? Experter tror att mycket handlar om att allt fler mäklare utbildas och finns på marknaden samt att fler fastighetsaffärer görs. Dessutom är det mer känt att det går att anmäla mäklare, något som inte varit speciellt vanligt tidigare. Man vill ju gärna friställa mäklarna från ansvar och menar på att det inte tyder på att mäklarna blivit sämre.

Personligen tror jag inte ett dyft på ”experternas” utlåtanden. Fler mäklare utbildas och fler affärer genomförs. Det köper jag rakt av men givetvis har även mäklarna dragits med i det mer kapitalistiska tänkande som charmat samhället de senaste åren. Givetvis vill en mäklare tjäna så mycket pengar som han kan och har man då provisionsbaserad försäljning så riskerar man alltid att mäklaren på något sätt trissar upp affären mer än vad den skulle behövt göras. Det är svårt att kontrollera om de gjort fel men att 33 mäklare fått varningar och INGEN fått sin licens tillbakadragen anser jag vara anmärkningsvärt. Om 22 procent, det vill säga var femte mäklare fälls efter en utredning så torde väl någon vara så pass allvarlig att det genererar mer än en varning? Tycker det verkar oerhört märkligt och tycker att det är bra att fler granskas. Branschen behöver synas.

Jag tror på de mäklarfirmor som valt att gå mot fasta avgifter oavsett försäljningspris. Helt rätt väg att gå för att inte fullständigt tappa förtroende.