Jordbruksfastighet – Vilka tillstånd krävs?

Man hör mycket om jordbruksfastigheter i olika sammanhang men det är inte alltid helt solklart för människor om vad det egentligen innebär. Ofta brukar försäkringar eller bolån innefatta klausuler att de INTE gäller för jordbruksfastigheter. Därför kan det vara intressant att klargöra vad som egentligen gäller för en jordbruksfastighet när det kommer till tillstånd med mera. Allt om Spara har idag släppt en artikel om det och det är därför vi uppmärksammar det i dagens inlägg.

Sverige är indelat i tre olika områden. Glesbygdsområden, friområden och omarronderingsområden. Tillstånd krävs för att köpa jordbruksfastigheter som privatperson i glesbygdsområde eller i ett omarronderingsområde. I ett friområde däremot, behövs inget tillstånd. Skulle fallet gälla en juridisk person behövs alltid ett tillstånd oavsett i vilket område som det är aktuellt inom.

Om en jordbruksfastighet förvärvas genom ett testamente eller genom ett arv behövs inga tillstånd. Inte heller om du får, köper eller byter fastigheten genom dina föräldrar, mor, maka eller farföräldrar. Allting sköts av länsstyrelsen och det är därigenom som tillstånden också beviljas. Tänk på att det kostar pengar att få tillstånd för en jordbruksfastighet och det är beroende på vem och vad du representerar samt i vilket område du vill förvärva eller bygga fastigheten.

Tillstånden följer den svenska lagen om jordförvärv. Finns det frågetecken eller funderingar så tas dessa direkt med Länsstyrelsen.

Fler köper försäkringar på Internet

Trygg Hansa går idag ut med ett pressmeddelande om en undersökning gjord av YouGov Zapera bestående av 1 139 intervjuer med män och kvinnor i åldrarna 18-79 år i Sverige. Undersökningen konstaterar att ungefär en tredjedel av svenskarna har köpt försäkring på Internet. Ytterligare 50 procent kan tänka sig att göra det. Ett ydligt tecken på att svenskar blir allt mer medgörliga gällande E-handel, så även i privatekonomin. Framförallt är det tillgängligheten som lockar till köp online. Dessutom är det enklare att hitta det billigaste priset och därmed också enklare att jämföra.

– Vi ser tydligt att svenskarna upplever allt fler fördelar med att handla på nätet. Försäkringskunderna är medvetna konsumenter och möjligheten att jämföra pris och innehåll i försäkringarna är attraktivt för dem och jag tror även att många tilltalas av att det är lätt att genomföra ett köp utan att behöva lyfta luren. Vi ser även att många av våra kunder som idag väljer att köpa försäkringar via telefon först gjort efterforskningar på nätet, säger Johan Agerman, chef för Privatförsäkringar, på Trygg-Hansa.

De som fortfarande inte är intresserade av att handla på nätet, vare sig det gäller detaljhandel eller privatekonomiska företeelser uppger att det främsta orsaken till att man inte vill handla på Internet är att man tror att det inte är säkert. På det har samme Agerman ett tydligt svar;


– Dagens konsumenter litar på säkerheten på nätet. Själv är jag mer nervös när jag lämnar ifrån mig mitt kort på en restaurang än vad jag är när jag betalar något på Internet. För oss blir utmaningen istället att hitta lösningar för att erbjuda ännu mer personlig service direkt på nätet, ett arbete vi startade med förra året då vi exempelvis lanserade vår ”chatt”.

Här hittar du mer information om försäkringar på Internet.

Viktiga frågor om bolån

Sara Bränström har publicerat en mycket bra artikel på SvD.se idag där man har listat de fem viktigaste frågorna om bolån just nu. Ett måste för varje människa som intresserar sig för sin privatekonomi. Frågorna och svaren följer nedan;

Vad innebär bolånetaket?
Det har länge talats om en begränsning för hur mycket lån som kan beviljas en köpare när han använder bostaden som säkerhet. Meningen är att begränsningen placeras i ett intervall där siffrorna 75 – 90 procent har varit på förslag. Resten av pengarna måste alltså placeras i huset som kontantinsättning. Tanken är att taket bolånetaket träder i kraft den förste juli 2010.

Varför bolånetak?
I grund och botten är det här en nationalekonomisk fråga där Riksbanken tagit ställning för att förhindra en framtida bostadsbubbla. Man ser ett problem med att allt fler lånar allt mer pengar och på sikt kan svensk ekonomi få en rejäl back-fire om man låter det gå alldeles för långt. Risken man ser är att om bubblan smäller riskerar husägare sälja sina hus med förlust och hamnar där med i en skuldfälla.

Hur påverkas bostadsmarknaden genom den här regleringen?
Här går givetvis de flesta åsikter isär. En del menar att införseln inte kommer få någon effekt alls om taket sätts till 90 procent eftersom bankerna själva har en begränsning kring den nivån idag. Sätts den däremot till 75 procent kommer det få stora konsekvenser. Andra menar att det kommer ske helt andra saker.

Är det läge att binda sin ränta?
Ständig fråga utan svar. Allt avgörs i varje individuellt fall. Trygghet mot högre kostnad. Billigare lån med högre risk? Varför inte blanda och binda en del av lånet?

Bör jag göra något inför de kommande räntehöjningarna?
Det finns flera sätt att genomföra insatser mot de kommande ränteökningarna. Den enklaste och mest vanliga torde vara att amortera av så mycket av lånen som är möjligt. Prognosen säger att styrräntan kommer ligga runt 4 procent under 2012. Därför är det alltid bra att leva och kalkylera med att räntan är ”normal”. Idag anses en normal ränta ligga någonstans kring fem procent.

Priskrig i byggvarubranchen – En dröm för hemmafixare

Din Ekonomi har publicerat en intressant artikel i DN där man konstaterar att skillnaden mellan den dyraste och den billigaste butiken för byggvaror kan skilja på flera tusen kronor. Just nu pågår en stor kamp mellan byggvarujättarna Byggmax och Bauhaus.

Jättarna har extrem koll på varandras butiker både när det gäller utbud och priser. Vem som vinner på det här? Konsumenten såklart. Undersökningen som gjorts bestod av en enkät som skulle fyllas i med på förhand bestämda produkter som mer eller mindre räckte för att bygga ett mindre hus. Åtta butiker fick uppgiften varpå sju svarade. Byggmax och Bauhaus hade redan innan enkätsammanställningen uttalat orden ”katastrof” om de inte blev billigast. Med vissa avvikelser mellan butikerna hur vida längder, vikter och utseenden var något olika så blev just Bauhaus och Byggmax placerade i en helt egen prisklass med över tusen kronor billigare än 3:an Hornbach.

Frågan som kvarstår efter en sådan här undersökning är just den om service och kunnande i butikerna. Bättre personal kostar mer pengar och speglas i priserna på produkterna. Frågan hur vida de två vinnarna har dålig personal får någon annan uttala sig om men det är ganska uppenbart att omkostnaderna för de billiga butikerna lär vara bra mycket lägre än de som ansågs som dyrast.

Skall du själv inleda ett renoverings- eller byggprojekt? Du vet väl om att det finns speciella lån för sådant? Läs mer om byggnadslån här!

Ersättning för ”vulkansemester”?

Många av oss har på något sätt blivit drabbade av den isländska vulkanen som satt stora käppar i hjulen på de europeiska flygbolagen. Jag läser idag en intressant artikel från DN´s ekonomiavdelning som satt tänderna i vad som faktiskt gäller för de extra semesterdagar som många svenskar fått ta ut på grund av sina förseningar hem, både från tjänsteresor och från semesterresor.

Det går ganska fort konstatera att de företag som fått uttala sig i artikeln delar upp problemet på två sätt. De som har varit utomlands i tjänsten och fått både lägga ut egna pengar för övernattningar och mat samt missat arbetsdagar på grund av ofrivillig semester kommer i stort sätt bli ersätta oavsett var man jobbar. Det här står normalt arbetsgivaren för och det bör inte vara något krångel i de flesta av fallen.

Däremot går idéerna lite isär hur vida arbetsgivaren står för extradagar som tagits ut som semester för människor som varit på privat utlandsvistelse.  Det människor måste göra när de kommer hem är att kontrollera vad som sägs i de löneavtal man har med sin arbetsgivare. Det finns emellertid ofta ett sista stycke som påtalar att det ibland kan finnas särskilda skäl som åberopas för att andra regler skall gälla. Det är alltså upp till arbetsgivaren att tolka det här. Dock skall det sägas att om den anställde inte dyker upp på arbetet och inte heller har hört av sig till sin arbetsgivare så är frånvaron i regel att betrakta som ogiltig frånvaro.

Det är bara att hoppas på att man har en bra arbetsgivare och ett väl täckande försäkringsbolag med bra reseförsäkringar.

Riksbanken låter styrräntan stå

Precis som vi kunde rapportera igår så blev dagens möte på Riksbanken ingen överraskning. Riksbanken låter räntan stå kvar på rekordlåga 0,25 procentenheter som varit på samma nivå sen juli 2009. Prognosen som lämnades för den bana som räntan förväntas ta framöver var något oväntad eftersom det tenderar att inte gå så pass fort att en höjning är att vänta i juni. Dock skall det sägas att det fortfarande mycket väl kan ske, om än något svagare än vad det var innan pressmeddelandet om räntebanan gick ut under förmiddagen. Vice riksbankschef Lars E.O Svensson reserverade sig från prognosen eftersom han själv tror på en låg ränta året ut.

En intressant aspekt som lyftes under mötet är det faktum av den svenska ekonomin har delats upp i två läger. Den finansiella krisen har påverkat den svenska exportindustrin bra mycket hårdare än någon annan sektor inom den svenska ekonomin. Det här gör att det blir en komplicerad situation att hantera med hjälp av penningpolitiken. De två olika ekonomiska lägren hade behövt hanteras på olika sätt, rent penningpolitiksmässigt. Men eftersom det bara finns en styrränta måste Riksbanken hitta ett mellanting som stödjer båda sektorerna. Något som inte är helt enkelt.

Återhämtningsprofilen för svensk ekonomi har ändrats något med en lite sämre återhämtning under 2010 medan 2011 väntas bli ett bra år ur svensk synvinkel. Detta har Riksbanken redan flaggat för tidigare.

Riksbankchef uteblir från räntemöte

Imorgon tisdag förväntas Riksbanken sammanträda för att bestämma hur vida styrräntan skall ligga kvar på samma låga nivå eller höjas. Alla rapporter tyder på att den kommer ligga kvar på samma låga nivå även efter mötet. Allt annat skulle vara en överraskning. Vad som däremot kan anses som en redan konstaterad överraskning är det faktum att Riksbankschefen Stefan Ingves inte kommer närvara. Han befinner sig i Madrid och kommer inte hem på grund av det rådande vulkanutbrottet.

Riksbanken själva ser emellertid inga problem att hålla mötet utan sin ordförande. Experterna tror dock att i och med frånvaron är det mer eller mindre omöjligt att vänta ett annat besked än det att räntan kommer kvarstå på samma nivå. Att inte chefen skulle finnas på plats för ett sådant beslut känns väldigt långt borta.

De senaste analyserna pekar på att räntan kommer höjas antingen vid kommande möte den 30 juni, alternativt den 1 september som är nästa mötestillfälle efter sommaren.

Läs mer om Riksbanken och Styrräntan på Allt om Spara.

Nordea lanserar musiktjänsten CHIMP

Man vet på fullt allvar inte om man skall skratta eller gråta. Igår gick många bloggar och Twitterkonton varma efter att Nordea via pressmeddelande lanserade musiktjänsten Check-In-Music, CHIMP, tillsammans med Universal Music. Man erbjuder musiktjänsten, som är en form av streamingtjänst precis som Spotify, till sina kunder som är mellan 18-28 år. Alla kunder får således inte ta del av tjänsten.

Det skulle vara intressant att se hur prioriteringslistan på Nordea ser ut efter att det här lanserats. Det kan inte vara helt gratis att lansera en tjänst som denna och det lär varit många timmars arbete som behövts. Nordea har varit den bank av de stora som fått utstå en hel del kritik för sina internettjänster och att de inte riktigt håller en bra standard. Det är ganska självklart att det sticker i ögonen på befintliga kunder när en sådan har sak framkommer. Särskilt nu om då inte alla kunder får ta del av CHIMP.

Det gick en hel del tankar och rykten om att det skulle vara en PR-kupp med mera men det är högst troligt att detta faktiskt är på riktigt. En av av Nordens största banker har således lanserat en musiktjänst. Frågan är när man kan börja köpa fonder och spara pengar hos Spotify?

Bank-ID i mobilen

Det har snackats om det ett tag och det har varit på gång sedan 2006. Nu har emellertid Swedbank gjort slag i saken och äntligen lanserat bank-ID i mobilen. Med hjälp av ett speciellt sim-kort i mobiltelefonen kan du alltså numera använda dig av mobiltelefonen för att identifiera och skriva under dokument digitalt. Dessutom kan du också använda telefonen som en bankdosa och logga in på Internetbanken.

E-legitimation eller Bank-ID som det också kallas, har länge funnits på marknaden. Att numera kunna ha det på sin telefon gör att alla som använder sig av det alltid kommer att ha det med sig. Något som garanterat kommer öka användandet allt mer. Swedbank har samarbete med teleoperatörerna Telenor och Telia för tillfället och du behöver som tidigare nämnt få ett nytt sim-kort till telefonen för att det hela skall fungera.

Att använda sig av tjänsten är inte helt befriat från kostnader utan kommer att dels kosta per transaktion som görs samtidigt som en abonnemangsavgift kommer att tas ut. Telenor tar exempelvis ut 10 kronor i månaden samt en kostnad om 70 öre per transaktion. Du skaffar Bank-ID i mobilen genom dels Swedbank och dels genom din operatör för mobiltelefoni.

Vi väntar nu med spänning på att Swedbank lanserar en kombinationstjänst med sin redan högaktuella applikation till iPhone. Att få dessa två att samarbeta hade varit en suverän funktion för kunderna.

Pensionsspararna går plus

Idag nöjer vi oss med en kortare notis som kommer från TT och DN.se. Det är premiepensionssystemet vars värdeutveckling under 2009 låg dryga 31 procent.

Det här innebär att pensionsspararna sedan starten haft en mycket trevlig värdeutveckling på ungefär 3,7 procent per år. Utslaget på alla pensionstagarna så har alltså nästan alla hamnat på plussidan. Det är endast futtiga 3 procent som har haft en negativ utveckling av sina pengar. Det är skriver Pensionsmyndigheten i en rapport.

Läs mer om premiepensionssystemet