RUT-avdraget är en het potatis

Kärt barn har många namn brukar det hela. Pigeavdraget, Städavdraget eller RUT-avdraget. Det finns alltid något namn som alla känner igen. Avdraget som infördes för hushållsnära tjänster har länge varit en het potatis i debatten. Med tanke på att valet nu närmar sig har det åter igen kommit upp på tapeten där den rödgröna oppositionen vill ta bort avdraget. Samtidigt har pressen rotat fram att flera av de högt uppsatta tjänstemännen i oppositionen faktiskt nyttjat just det här avdraget flera gånger.

Många experter har velat ge sig in i debatten och ha åsikter hit och dit. Flera undersökningar har gjorts och presenterats under den period som avdraget funnits och flera av dessa har pekat på att det är människor från alla grupper i samhället som nyttjar avdraget, inte bara höginkomsttagare eller de som är riktigt rika.

Nu var det då dags att vända på steken ytterligare en gång och visa på att det visst är de rika som använder sig av avdraget mest. Det är Metro som den här gången ger sig in i diskussionen och har hårdgranskat de siffror som använts i tidgare undersökningar. Metro menar att fyra procent av Sveriges rikaste människor köpte 29,2 procent av alla hushållsnära tjänster som såldes i landet.

Statistiska Centralbyrån har siffror på att under 2008 var det drygt 400 000 svenskar som tjänade en halv miljon kronor eller mer. Av dessa köpte alltså fyra procent cirka 29 procent av alla hushållsnära tjänster. 46,6 procent av de som köpte RUT-avdragsgilla tjänster tjänade någonstans mellan 200 000 – 499 999 kronor.

Satt i ett sammanhang av förhållanden innebär det här att cirka 7 av 100 höginkomsttagare köper den här typen av tjänster medan endast 1 av 100 av låginkomsttagarna gör det. Nya siffror, nya sätt att debattera. Det gäller att hänga med i debatten!

Tävla om den lägsta räntan

DN.se hade idag en intressant artikel om Peder Eriksson från Hovmantorp i Kronobergs Län som hade lyckats förhandla till sig den bästa räntan av alla i landet under 2009. Tävlingen arrangerades av Comboloan och Din Ekonomi och handlade om att den person som lyckades få den lägsta räntan i förhållande till Riksbankens reporänta skulle vinna. Tävlingen hade avgränsats till lån som endast hade löptider med högst tre månader. 55 personer deltog.

Den sämsta räntan i tävlingen låg på 1,59 procent som ändå måste anses som en ganska bra ränta för den som sitter på den. Dock var Peders ränta snäppet vassare eftersom han hade lyckats förhandla ner den till låga 0,72 procent. En ränta som till och med han själv anser vara mycket låg. Lånet tecknades hos SEB i Växjö där tjänstemannen hade sänkt räntan med 0,4 procent mot att Peder ökade sitt pensionssparande med 500 kronor. En deal som han onekligen köpte.

Är du också intresserad av att ställa upp i en sådan här tävling under 2010 så rekommenderas ett besök hos Rantekungen.se. Där kan du läsa allt om hur tävlingen och hur det går till!

Lycka till!

Nya rapporter pekar på att studenter har plus i kassan

I måndags kunde vi berätta om att studenter vill ha högre studiemedel. Nu kommer det en intressant artikel på Metro som är intressant att läsa eftersom det säger precis raka motsatsen. Det är privatekonomen Kristian Örnelius på Swedbank som uttalat sig om att studenter faktiskt har plus i kassan sedan studiemedlet höjdes inför 2010. Swedbanks undersökning visar på att under 2009 hade studenter 30 kr minus i kassan när alla nödvändiga utgifter var betalda. Under 2010 är samma siffra 160 kr plus istället.

Dock är det högst relativt vad som anses vara de nödvändiga kostnaderna. Enligt Swedbank är det boendet, mat och kläder samt nödvändigt studiematerial. Att ha 100 kronor över varje månad för uteliv och nöjen inser nog de flesta att det inte blir speciellt roligt för de pengarna. Dessutom är det så att i studiemedlets höjning så var den största delen av lån så det är ändå de lånade pengarna som finansierar det mesta av studenternas levande. Något som också påtalades vara en anledning till måndagens protester och det är ganska givet att det påverkar studenternas ekonomi avsevärt.

Det skall sägas att av studenternas inkomster 2010 så står bostadsbidraget för nio procent av den. Det är en ökning med cirka fem procent om man jämför med siffror som kom 2001. Problemet är enligt Örnelius att det inte är speciellt många som söker ett bostadsbidrag med främsta orsak att de är rädda för att få betala tillbaka stora delar av bidraget. Inte en alls ovanlig situation som uppstår eftersom en student endast får tjäna 19 400 kronor innan staten går in och kräver pengar tillbaka. Den mest skrämmande siffran är dock att beloppet inte ändrats sen 1996. Alla med någon enstaka nationalekonomisk kunskap kan enkelt räkna ut att bara inflationen borde ha höjt den summan avsevärt.

Frågan är alltså om det faktiskt är så att studenterna har rätt i att protestera. Med ovanstående resonemang är det nog så.

Bostadsbidrag står 2010 för nio procent av studentens inkomster, jämfört med drygt fyra procent 2001. Fullt bostadsbidrag kan bara den som tjänar under 19 400 kronor per år få. Gränsen har inte ändrats sedan 1996.

Svenskar är oroade för sin pension

Det är inte alla svenskar som roas över tanken på att åldras. Folksam har precis genomfört en undersökning då det snart är dags för svenskarna att mottaga sitt orangea kuvert. En del har redan fått det och resten kommer att få det under mars månad. Man frågade drygt 4500 personer om hur de såg på pensionen.

Det har visat sig att mer än 4/10 är oroliga för sin framtida pension. Anmärkningsvärt är att mer än hälften av dessa är kvinnor. Mycket har med att man inte riktigt vet hur det kommer se ut eller hur det skall bli när man blir pensionär. Folksam själva är inte speciellt förvånade att flera är kvinnor som oroar sig då det ofta är kvinnan som tar hand om familjens ekonomi och också vet hur läget hela tiden ligger.

Ett privat pensionssparande är viktigt och i Sverige har ungefär 60 % valt att pensionsspara privat utöver det som arbetsgivaren betalar in och det du får i allmänpension. Bästa svenskar på pensionssparande är de i Jämtland där över 75 % sparar medan människor i Östergötland är sämst. Där sparar endast 55 % av de boende.

På frågan om folk kan tänka sig att dra in på vanor idag för att kunna lägga undan mer till pensionen svarar de flesta att de inte vill prioritera bort saker som festande, resor, restaurangbesök eller biobesök. Man vill leva i nuet och inte tänka så långt framåt.

Alla ekonomiska rådgivare är dock eniga om att man måste sätta upp en plan för ett privat pensionssparande. Det kan göra ganska stor skillnad på framtidens åldrande och vilken vardag du kommer få då. Normalt är mellan 400 – 500 kronor i månaden men om man inte har ekonomi till det skall man givetvis inte spara så mycket. Det viktiga är att man sparar någonting överhuvudtaget. Dessutom skall man hålla sig under 1000 kr i månaden då det överstigande beloppet inte är skattefritt och måste tas upp i deklarationen vilket är onödigt.

Var förberedd på framtiden. Det går fortare än vad man tror.

Studenter vill ha högre studiemedel

Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, går i gemensam trupp ut och kräver högre studiemedel för svenska studenter. Man menar på att varje student i Sverige går i genomsnitt back med 625 kronor per månad. Vid årsskiftet 2009/2010 höjdes studiemedlet med 350 kronor men eftersom studiemedlet är en kombination av bidrag och lån blev det här en sanning med modifikation eftersom höjningen till största delen var i själva låndelen. Det här är alltså både fel och för lite enligt SFS.

Man menar på att studiemedlet inte följt efter kostnadsökningarna som skett i samhället. Den absolut tyngsta kostnadsposten är boendet och snittkostnaden för detta ligger på hela 3 162 kronor. En ganska hög summa eftersom studiemedlet uppgår till 8 140 kronor. Hyran i storstäderna kan vara ännu högre och blir därmed också tuffare. Vissa studenter klarar ekonomin bättre men ofta har det med en bättre familjesituation att göra. Att man kan få lite bidrag och hjälp hemifrån. Det finns inte hos alla.

I takt med att konjunkturen i landet svänger är det periodvis många som går tillbaka till studierna då de är intresserade av att byta karriär. Det blir tufft i de mellanperioderna, särskilt om man har barn och familj. Då har man ofta kostnader för boende och levande som övergår en normal students kostnader med råge.

Är du intresserad av att läsa mer om studentrelaterad ekonomi rekommenderas alltomstudentlan.se som är en heltäckande guide för pågående samt blivande studier och den relation som finns mot ekonomi.

CFD-handel – ny informationsportal – CFDguiden.se

Idag tänkte jag faktiskt tipsa om ett pressmeddelande som gled ut under gårdagen. Bra för er som intresserar er för att satsa pengar i olika derivat. Notera dock att CFD har stora risker och det gäller att ha bra kunskap i ämnet innan man ger sig ut på det djupa vattnet!

—

OG Group lanserar idag sin senaste sida i ekonomigenren – www.cfdguiden.se – som är en heltäckande informationssida om derivatet Contract for Difference, CFD. Cfdguiden.se syftar till att introducera läsaren i begreppet samtidigt som det är meningen att skapa ett mervärde för privatpersoner som intresserar sig för handel med finansiella instrument.

OG Group lanserar idag sin senaste sida i ekonomigenren – www.cfdguiden.se – som är en heltäckande informationssida om derivatet Contract for Difference, CFD. CFD är ett relativt nytt begrepp i svenska finansvärlden och har därmed blivit förvånansvärt okänt för många. Cfdguiden.se syftar till att introducera läsaren i begreppet samtidigt som det är meningen att skapa ett mervärde för privatpersoner som intresserar sig för handel med finansiella instrument.

På Cfdguiden.se hittar du information om hur handel med CFD fungerar men också hur det skiljer sig mot andra typer av finansiella instrument. Du får ta del av handelsexempel och begreppsdefinitioner som ofta används inom handeln med CFD. Sidan presenterar också information om den oerhörda hävstångskraft som finns instrumentet samt hur du kan utnyttja det för att maximera dina vinster. CFD är samtidigt ett riskfyllt handelsverktyg som har sina nackdelar vilket också tas upp på sidan. Dessutom finns en internationell version där all skriven fakta finns presenterad på engelska.

Mathias Olsson, VD på OG Group ger sin syn på lanseringen: ”OG Group fortsätter på banan att presentera enkel och smidig information för privatpersoner som kanske inte är helt bekant med den ekonomiska eller finansiella världen. Vi vill med www.cfdguiden.se introducera besökaren till ett nytt och spännande finansiellt instrument där det finns stora möjligheter för den insatte att tjäna bra med pengar. Vi tror att handel på marginalen kommer växa de närmsta åren och därför vill vi också vara tidigt ute med att tillhandahålla välskriven och bra information för de som är ett intresse däri”

Besök sidan:

cfdguiden.se

Spara pengar på el

Efter alla rapporter om dyra och ökande elpriser så tar vi nu en liten insyn i hur man faktiskt kan spara pengar på el. För en villaägare kan en närmare genomgång av elen handla om 5000 – 6000 kronor. Ganska mycket pengar med andra ord. Enligt Energimarknadsinspektionen är det faktiskt normalt att det rörliga priset är billigast men har man små marginaler kan det vara bra att binda upp sig på en längre tid eftersom det blir samma pengar varje månad och inte stora svängningar.

Allting handlar om avtalet när det kommer till att tjäna pengar på el. De flesta som köper ett hus eller hyr lägenhet låter befintligt avtal rulla på tills vidare och har därmed ingen aning om vad de skulle kunna tjäna på att byta. För de personer som gör sig av med ett tillsvidare avtal finns stora summor pengar att tjäna. Ett avtal med mindre och billigare leverantörer kan ge flera tusen extra i kassan. Villor är de största vinnarna med tusentals kronor extra medan en lägenhet kan handla om 500 kronor.

Rekommendationen är att kolla av elpriserna en till två gånger om året för att veta i vilka nivåer det ligger. Gör man det har man bra mycket bättre kontroll på sina elkostnader än de som inte bryr sig alls.

Tema Premieobligationer

Idag tänkte vi skriva ett litet temainlägg om en lite annorlunda sparandeform men som är väldigt populär ute i landet. Riksgälden gör för närvarande väldigt mycket reklam i många olika medier om att det nu går att köpa de första premieobligationerna för 2010. Premieobligationen har fyndigt nog namnet 2010:1. Här nedan går kör vi en crash course om hur en premieobligation fungerar.

Vad är en premieobligation?

En premieobligation är egentligen ett bevis på att du deltar i en form av lotteri. Staten är utställare och för att få in pengar så kan människor investera i dem för att få in kapital. Som tack deltar du i att vinna pengar. Ingen ränta utgår utan om du skall få några pengar måste du vinna i lotteriet.

Riksgälden sköter administration

Det är alltså statens myndighet Riksgälden som sköter premieobligationerna. Myndigheten verkar även som finansiell förvaltare åt staten samtidigt som de erbjuder sparande för privatpersoner. De har en stor och bred kompetens som också gör att de har möjligheten att sköta den här typen av affärer.

Så här funkar en premieobligation

En  premieobligation köps normalt för 5 000 kronor. Varje omgång av obligationer som släpps får ett namn, likt den som ligger nu, 2010:1. Det här är för att det släpps under flera omgångar på ett år och för att man skall veta vilken dragning man tillhör så har alla grupper ett namn. Pengarna ligger hos staten och släpper ränta under en tid. Det är de här pengarna som blir vinstpengar. Vinsterna delas upp på 1 000 000, 5 000 samt 1 000 kronor. Alla premieobligationer är numrerade och därför är det möjligt att dra vinnare i olika prisklasser. Skulle du inte vinna får du pengarna tillbaka och allt är som förut. Dock har du inte tjänat någonting på att ha pengarna innestående hos staten den här tidsperioden.

Vill du läsa mer artiklar om privatekonomi rekommenderas ett besök hos Allt om Spara – En stor guide om privatekonomi.

Bostadsbubblan är ett faktum

Det konstaterar Statens Bostadskreditnämnd, BKN, i en rapport som offentliggjordes under dagen. Priserna är högre än vad som kan motiveras om man ser till olika faktorer så som hyror, kostnader för boende samt ekonomisk tillväxt. BKN fastslår att priserna på den svenska bostadsmarknaden är övervärderade till cirka 20 procent. Faktum var att när krisen slog till så var de flesta överens om att bubblan skulle spricka och att priserna därmed skulle gå neråt igen. Det blev dock inte riktigt som planerat. Eftersom svenska Riksbanken förde en väldigt aktiv nollräntepolitik så blev det oerhört billigt för bankerna att låna pengar vilket medförde att bolånen blev billigare i takt med att räntan sjönk avsevärt.

Det här har givetvis fått till följd att priserna på bostadsmarknaden knappast har korrigerats åt det håll som förväntats och som gjorts i väldigt många länder under de senaste åren. Nu kvarstår egentligen bara frågan ”när” korrigeringen inträffar. Analytiker på BKN tror att det kommer inträffa inom en treårsperiod vilket ändå måste anses som ganska snart. Något som kommer få en positiv effekt för de som ligger i tankar om att köpa boende samtidigt som de människor som sitter på tunga lån för sina bostäder inte kan se som speciellt upplyftande.

Idag visar statistiken på att ungefär 46 procent i genomsnitt motsvarar den belåningsgrad som svenskarna idag har på sina hushåll. Bra mycket högre än tidigare kris under 90-talet. Eftersom denna också ständigt ökar så ser det knappast ljust ut när väl dagen är framme för korrigeringen. Det här syns tydligt när man förhåller skulder och disponibel inkomst till varandra. I dagsläget har svenskarna i genomsnitt 156 procent i skulder, i förhållande till den disponibla inkomsten. Sådär bra siffror.

Framtiden är oviss för många och det lär bli spännande på många plan när räntan väl höjs och priserna inleder sin korrigering. Frågan är vilken sida som kommer le mest.

Elpriser rusar igen

Ingen har väl undgått de nya snöovädret som dragit in över landet igen och lamslagit stora delar av Sverige. Mer är på väg in och det här får givetvis effekter på just det vi talat flera gånger om tidigare det här året, nämligen elpriserna. Noordpool kunde förtvivlat se på när priserna i morse slog över 13 kr per kilowattimme igen. Inget roligt för de med eluppvärmda hus och med rörliga elpriser.

Det här innebär att kraftverken för tredje gången den här vintern fått sätta igång sin reservkraft eftersom det inte finns tillräckligt med vatten i magasinen som skapar mycket av Sveriges elkraft. Det riktas stor kritik mot svensk kärnkraft som inte haft bättre planering än det som råder idag. Marginalerna har inte hållit och de får de stå för idag. Vi får se vad det hela slutar men det är onekligen så att mer snö är på väg och det drabbar människors ekonomi oavsett om man vill eller inte. Har man fast elpris lär man ändå få högre avgift eftersom förbrukningen ökar. Ha man dessutom rörligt pris så går priserna upp rejält vare sig man vill eller inte.