Mjölkpriset höjs

Från och med måndag efter midsommar, det vill säga den 28 juni kommer mjölken bli dyrare för konsumenterna. Arlas styrelse har idag beslutat om att priset på mjölken skall ökas med 10,3 öre. I ett pressmeddelande från Arla idag går att läsa att både valutautvecklingen och marknadspriserna på världsnivåer har varit positiva och därmed följer också den svenska storproducenten efter.

Det här får givetvis stor effekt för de svenska bönderna som säljer sina produkter till Arla. Det har varit flera debatter om hur vida bönderna skall klara av det allt hårdare klimatet. Även jordbruksministern Eskil Erlandsson har gjort ett uttalande till DN.se där han ser mycket positivt på utvecklingen av ekonomin. Att det blir stabilare ekonomi ute i världen. konsumtionen ökar samtidigt som produktionen har minskat och det kan bli ödestiget i längden.

Svenskars förmögenhet ökar

Under årets första kvartal kan SEB:s sparbarometer visa på att de svenska hushållen ser mycket ljust på framtiden. Man har aldrig varit rikare än vad man är just nu. Flera olika anledningar går att hitta men främst är det stigande huspriser och årets börsuppgång som skapat värde i de svenska hushållen. Förmögenheten har ökat med 2,8 procent under det första kvartalet vilket innebär att den totala förmögenheten i landet nu nått rekordnivåer på omkring 6990 miljarder. Stockholmsbörsen är upp 8,8 procent under det första kvartalet (runt 9,8 procent på hela året) och de svenska bostadspriserna visar plussiffror på omkring 1,1 procentenheter.

Det här innebär att den förlust som var frukten av finanskrisen nu är helt utsuddad och återhämtningen har gått bra mycket fortare än vad man tidigare trott. Det förhållande som finns mellan hushållets tillgångar och skulder har också en mindre klyfta i den senaste mätningen. Siffran uppgår idag till 28,6 procent som i språket uttalas skuldkvot. Skulderna på det stora hela taget ökar dock fortfarande då räntan ligger kvar på låga nivåer och att allt fler svenskar därför lånar pengar för konsumtion och byggnation.

Läs mer om svenskars privatekonomi

Skuldsanering blir vanligare

Läser idag en intressant artikel på E24 om skuldsaneringens utbredning i det svenska samhället. En utfrågning av olika kommuners budget- och skuldrådgivare har visat på att det blir allt enklare att få en skuldsanering. Det har tidigare varit väldigt svårt att få till en skuldsanering och för att få tillstånd behövdes en väldigt katastrofal sits, rent privatekonomiskt. Nu visar det sig att flera personer som inte tidigare fått tillstånd till en skuldsanering nu fått det. Det tyder på att myndigheterna blivit något snällare i bedömningarna.

I Sverige är det kommunernas skyldighet att hjälpa medborgare som kommit i trångmål när det gäller ekonomin. Därför har de flesta kommuner så kallade skuld- och budgetrådgivare som skall fungera lite som Charlie och Mathias i Lyxfällan. Det handlar alltså om att få folk att tänka mer ekonomiskt och vara med försiktig med hur man använder sina finanser. Har själv inte reflekterat över det speciellt mycket men ser man till bankernas privatrådgivare så vänder de sig till folk med pengar, inte folk utan. Därför kan dessa kommunala rådgivare vara en väldigt viktig del i människors liv.

Något som också lyfts fram i artikeln är det att det finns ganska många exempel på äldre personer som hamnat i trångmål. När ens livspartner går bort och man är ensam kvar med kostnader och boende så finns också risken att den ekonomiska situationen kan bli väldigt svår att handskas med. I sådana fall kan det vara väldigt lägligt att ta kontakt med hjälp. Tänk då också på att det inte är Kronofogden direkt som du skall tala med utan börja med kommunen för att komma in på rätt spår!


Har du en sommarstuga i Stockholm? Grattis!

I skuggan av de låga räntorna och bostadspriserna för villor och lägenheter har priserna på fritidshusen stadigt tickat uppåt. Många är beredda att lägga mycket pengar för ett eget litet paradis vid vattnet och när räntorna är låga så slår många också till.

I mätperioden december – maj har landets priser för fritidshus i genomsnitt ökat med åtta procent jämfört med samma period föregående år. I Stockholm ger samma mätning en ökning av elva procent.

Flera attraktiva kommuner kan tacka just de låga räntorna och att den goda ekonomin i de flesta hushåll gjort att bägaren runnit över. De som gått och väntat och funderat har nu slagit till.

Värmdö och Haninge i Stockholm har den högsta ökningen. Sett till hela Sverige ligger kommunerna Skurup, Vellinge, Svedala och Båstad bra till.


Euron – Inte speciellt populär

När Sverige fick säga sitt valde majoriteten att inte släppa in den gemensamma europeiska valutan Euro innanför gränserna. Det har nu gått ett par år sedan omröstningen hölls och frågan är hur svenskar ställer sig till Euron idag? Faktum är att valutan är ännu mer impopulär än vad den var då röstningen avgjordes.

Statistiska centralbyrån har genomfört en undersökning hur svenskar ställer sig till den gemensamma valutan idag. Ungefär 28 procent skulle idag rösta JA medan nästan 60 procent skulle rösta NEJ. 12 procent är fortfarande osäkra hur de ställer sig. Det här är rekord vad det gäller antalet NEJ-sägare där stödet aldrig varit större. Jämför man med senaste undersökningen så var antalet NEJ-sägare ungefär 42 procent medan 44 procent var positiva.
Rent generellt när det gäller EU som organisation är fortfarande stödet hyfsat starkt. JA-sägarna där ligger ungefär på 56 procent. Cirka 20 procent är negativt inställda till medlemskapet. En liten ökning mot tidigare mätningar.
Fördelar vi ut åsikterna på kön så är andelen kvinnor som är emot Euron 61,9 procent jämfört med tidigare 45 procent. En kraftig ökning. Männen har också ökat. Från 38 procent i november till 58 procent i maj.
Det tåls också att informera om att inget parti idag har fler JA-sägare än NEJ-sägare när det gäller Euron. Minsta skillnaden finns i Folkpartiet medan den största skillnaden ligger hos Vänsterpartiet där hela 74 procent är emot ett Euroinförande.


Tomträtternas priser skjuter i höjden

När man talar om bolån och bolånemarknaden brukar de flesta tänka lägenheter eller hus. Det man ofta glömmer är den kostnad som är knuten till tomten som huset skall stå på. Under de senaste åren har även priserna på tomrätterna gått upp extremt mycket. En tomträtt är en tomt som inte ägs av personerna som bor på tomten utan den hyrs, ofta av kommunen. Det är just kommunerna som har olika sätt att räkna och höjer sina priser alldeles för mycket på vissa ställen.

För att få en hum om vilka höjningar som menas så finns det exempel i Nykvarn där priserna gått från dryga 4500 kronor till hela 21 000 kronor. Det för en tomt på 261 kvm. Det här är alltså en kostnad som uppstår varje år. Jurister som kräver utredning om prishöjningarna menar på att man måste ta hänsyn till att boende betalar allt annat som har med tomten att göra. Anslutning till vatten och avlopp, anläggning av trädgårdar med mera.

En utredning är emellertid på gång från justitiedepartementet och det skall där avgöras hur utredningen skall gestaltas.

Detta går idag att läsa i en artikel, publicerad på DN.se.


Den årliga prisundersökningen från PRO är klar

Sen början av 1990-talet har Pensionärernas Riksorganisation varje år genomfört en prisundersökning i flertalet butiker där man tittar på vad exakt samma korg av varor kostar på olika ställen. Undersökningen gjordes den 21 – 22 april 2010 och slutsatsen är som tidigare, även om skillnaden nu inte är lika stor. Meningen med den här typen av undersökning är att sätta fart på debatten om priser och att få marknaden att bli mindre ofördelaktig.

Vad är det då för slutsats som de kommit fram till? Givet den att det är billigare att handla på stormarknader än i mindre butiker. Undersökningen har delats upp i tre segment beroende på storlekar på butiker för att det skall gå att jämföra orter mellan varandra. Den största skillnaden för matkorgen sett till alla butikerna var 152 kronor. Samma varor kostade alltså 152 kronor mindre på en stormarknad än i en småbutik. Föregående år var samma skillnad dryga 250 kronor vilket är intressant.

Butikerna klassas i de olika segmenten beroende på antalet artiklar. Det största segmentet är 10 000 artiklar eller fler, det mellersta är 8000 – 9999 artiklar och sist segmentet är butiker med ca 3500 artiklar.

Korgen innehåller numera vissa kravmärkta varor tillsammans med en hel uppsjö av ”vanliga” basvaror. Nytt för i år var att man även hade med fyra receptfria läkemedel men eftersom prisskillnaderna mellan dessa i olika butiker nästan är obefintlig än så länge så fick detta ingen större effekt. Årets undersökning innehöll 1109 butiker.

Billigaste kassen i landet hittar vi i Södra Älvsborg på 1345 kronor. Tätt efter kommer Gotland på 1368 kr och Blekinge på 1384 kr. Den dyraste korgen, inte helt otippat, hittas i Stockholm på 1552 kronor tätt följd av både Jönköping och Östergötland, båda på 1523 kr.

Snittet för riket ligger idag på 1474 kronor.

Om ni är intresserade av att se vilka varor som ingår i undersökningen hittar ni den på PRO.se.


Räkor blir dyra

Hittar idag en lite annorlunda vinkling på nyheter som rör oljeutsläppet i mexikanska golfen. E24.se skriver idag om att priset på räkor gått upp med 40 % sedan utsläppet inleddes. Något som också troligtvis kommer få effekt på övriga världen.

Både Abba Seafood och ICA har uttalat sig om att prishöjningar är att vänta men ingen kan svara på hur mycket. Stora delar av nordamerikanska räkfångsterna kommer från mexikanska gulfen medan Europa plockar upp sina skaldjur i Nordatlanten. Eftersom ganska stora mängder räkor troligtvis inte kommer att kunna tas upp på grund av oljeutsläppet kommer räkorna få importeras. Att ta från fisket i Nordostatlanten ligger troligtvis nära till hands.

Med en enkel marknadsekonomi kan vi därför dra slutsatser att priset sätts genom utbud och efterfrågan. Mindre utbud till följd av större export ger ett högre pris då efterfrågan har ökat. Detta artskillnaderna till trots. Det finns väl inget val för annars så insnöade amerikaner som bara vill åt inhemska varor.

Vill du ha prisvärld räksallad i sommar är det bara att börja bunkra upp.


Skatteåterbäring den här veckan

För de personer som valde att deklarera på Internet och SMS kan det bli en rolig vecka. Förutsatt att man skulle få pengar tillbaka så kommer de börjas dela ut under den här veckan. För den som inte orkar vänta på att siffrorna skall synas på bankkontot går det alldeles utmärkt att använda skatteverkets nya tjänst för att logga in och se summan. Det här har varit så populärt att Skatteverkets webbplats fått anstå en hel del tryck vilket också inneburit att vissa inte kunnat logga in.Har man emellertid lite tålamod skall det inte vara några problem att logga in i närtid meddelar Skatteverket idag.

Totalt kommer Skatteverket betala tillbaka dryga 20 miljarder kronor till ungefär 2,8 miljoner svenskar. Föregående år var samma summa runt 21 miljarder så arbetsgivarna har blivit något bättre på att räkna.

Trots att 20 miljarder skall tillbaka och att folk har haft problem med inloggningen så tycker Kay Kojer på Skatteverket att det är jättekul att tjänsterna blivit sådan succé. Väntar man bara lite och försöker logga in lite senare så kommer det lösa sig. Om all teknik går som den skall kommer alltså också pengarna finnas på kontot i slutet av veckan om man angivit vilket konto som pengarna skall komma in på.

Ibland är inte inkomstdeklaration speciellt tråkig!


Experter säger en sak – Privatpersoner tror en annan

Från alla håll och kanter kommer rapporter och varningar om att styrräntan snart kommer vända och boendekostnaderna kommer öka markant. Trots detta väljer privatpersoner att hålla på åsikten om att räntan kommer förbli låg och stabil. Detta visar en purfärsk undersökning som SEB gjort i en enkätundersökning i maj månad.

Ungefär 47 procent av de tillfrågade personerna räknar med stigande bo-priser. En siffra som går att jämföra med samma undersökning fast en månad tidigare där siffran låg på 54 procent. För den andel som räknar med lägre bo-priser inom ett år har procentandelen ökat från 13 till 20 procent. En anmärkningsvärd ökning. Alla mätningar och utfrågningar som gjorts hur vida man tror att reporäntan kommer ligga kvar på låga en procentenhet visar på att de flesta hushåll tror på en låg ränta även framöver.

”Logiskt” säger chefsekonomen på SEB, Gunilla Nyström. Hon menar på att krisen i Grekland och i övriga länder i Europa gör att privatpersoner inte tror på ökade bostadspriser. Att folk däremot tror på samma låga ränta anser hon vara anmärkningsvärt eftersom flera större institutioner har varnat om räntehöjningar vilket ofta tyder på att det kommer att ske. Hur många i undersökningen kan då tänka sig att binda sina räntor väldigt snart? 11 procent säger enkäten. Samma siffra som för en månad sedan.